Ny inspiration och reflektion varje vecka!

Värdet av att göra ingenting

GotlandDen här veckan är det många i landet som haft Sportlov. Själv skrev jag semester på min frånvarohanterare men i själva verket så betyder det semester från mejlen och mina vanliga uppdrag. Allt för att jag inte ska känna stress över att behöva vara tillgänglig när jag istället behöver grotta ner mig och skriva. Det är som att kreativitet och skapande behöver bäddas in i bomull av gott om tid och frånvaro av avbrott. För att vara på den säkra sidan sitter jag i skrivarstugan på Gotland, långt borta från vardagens krav. Min man är här och hälsar på men jag märker snabbt att jag blir irriterad när han plötsligt tilltalar mig eller börjar plocka ur diskmaskinen mitt i ett skrivpass om stress. Känns som att min puls går från 0 till 100 och att jag bara vill skrika; ”Sluta genast med det där!” Vilket hade varit rätt oklokt med tanke på att jag istället borde vara glad över att ha en man som gillar ordning och reda. Jag tar ett djupt andetag och fortsätter skriva på kapitlet om stress istället för att uppleva den.

”Vad menar du med stress? Det finns väl positiv och negativ stress?” Det händer att jag föreläser i en aula fylld med professorer och forskare på något av våra universitet i Sverige. För en forskare är det ett tjänstefel att inte ifrågasätta. Jag hinner inte mer än säga mitt namn så räcker de upp händerna. ”Var kommer ordet stress ifrån?”

Med tanke på hur stor påverkan stress har på våra liv kan det tyckas märkligt att fenomenet inte ens fick ett eget namn förrän på 1920-talet. Ordet fanns men inte i den betydelsen. Stress kommer från engelskans ”destresse” som i sin tur lånats in från franskan och har sitt ursprung i latinets ”stringere” som betyder ”dra samman, hårt”. Engelskans stress kom att betyda ”tryck” och ”spänning”. Mest användes begreppet inom fysiken där det beskriver en kraft som verkar påfrestande på ett fysiskt objekt och därmed utövar en inre spänning.

Att stress är något som händer i det inre kan jag verkligen hålla med naturvetenskapen om. Först 1954 kom ordet stress till Sverige i betydelsen ”ansträngande omständigheter som framkallar påfrestningar både fysiskt och psykiskt; hets; spänningstillstånd” enligt Nationalencyklopedin.

Professorerna lyssnar intresserat och fortsätter att ställa många frågor. Vi pratar om skillnaderna på press kontra stress. Att känna press inför att göra något kan både sporra och motivera oss att prestera bättre och utvecklas. På sista rasten kommer en av de mest aktiva deltagarna fram och flinar med en kaffekopp i handen. ”Jag hoppas jag inte är för hård mot dig? Du vet, jag föreläser ju själv och är van att bli ifrågasatt av studenter.” Jag ler uppskattande tillbaka och tackar honom för att han håller mig alert inom mitt ämne. Hans kollega ansluter och ger sig in i en lång utläggning om att negativ stress inte automatiskt uppstår i vissa situationer, utan det beror på hur vi själva kan tolka och förhålla oss till livets utmaningar. ”Det är inte hur du har det, utan hur du tar det.” avslutar han på mjuk skånska. Jag skiner upp när han använder ett citat av den moderna stressforskningens fader, Hans Selye, som tros ha myntat begreppet negativ stress. ”Under mina utbildningar i England använder mina deltagare oftare ordet strain när vi pratar om negativ stress. Det har en hårdare innebörd än stress. Strain betyder överbelastning, slitsam påfrestning och obehaglig tänjning av gränserna.” berättar jag för den skånska professorn.

Jag funderar mycket över den pågående stressdebatten som jag tycker är alltför fokuserad på just våra reaktioner på stress. Varje gång jag ber mina deltagare skriva ner vad de behöver för att skapa balans och aktivera sina återhämtningssystem så ser de lika förvånade ut. Det är alltid de där depåerna av vila, reflektion, träning, vänner, familj, mat, sömn eller vad det nu är som skapar återhämtning hos dig; som får stryka på foten när vi är stressade. Till förmån för en sak till och en sak till och så en sak till som ska göras. Som om du var lösningen på världens problem och att hela jorden står och faller om du inte betar av precis allt på den där att göra-listan. Börja med att boka in återhämtningstiden i kalendern så att det blir en regel och inget undantag.

En övning som mina deltagare brukar få göra när det är för många måsten som snurrar i huvudet är att skriva ner allt rakt upp och ner i en lista. Både privat och jobb-saker. Sedan får de dela upp den i 3 kategorier;

  1. Att göra (inom den närmaste veckan)
  2. Inte nödvändigt att göra just nu
  3. Inte nödvändigt att göra alls

De punkter som hamnar i första kategorin får de sedan sätta av tid för i kalendern. Det är en förvånansvärt enkel övning som brukar locka fram ett lättat leende hos de flesta. Jag brukar också be mina deltagare ge exempel på när de haft en bra vecka på jobbet och hemma samt tips på hur de kan skapa det oftare (det finns en enorm kraft i att komma fram till det själv). Skapa en sund inställning till dig själv och din egen insats:

  1. Stäng av
    Oavsett hur mycket du älskar ditt jobb och alla dina åtaganden, oavsett hur stor en del av ditt liv du är beredd att låta det ta, så är det i slutändan du som måste kunna ”stänga av” och välja att njuta av din fritid. Din hjärna är inte gjord för att vara ”uppkopplad” hela tiden.
  2. Säg Nej
    Om du har problem med att hänga med i allt som händer i ditt liv, kan det kanske vara så att du har lovat bort mer tid och energi än du har? Dubbelkolla med din kalender innan du svarar. Lär dig att säga nej till andra och ja till dig själv oftare.
  3. Gör ingenting
    Ibland kan vi bli stressande med alla inbokningar och att göra-listor, så till den grad att vi slutar planera och göra listor (ironiskt, men tyvärr alltför vanligt). Se till att också ha helt listfria dagar ibland och njut av att bara ta saker som de kommer. Det finns ett värde av att göra ingenting och låta tankarna komma och gå. Det är då nya tankar och idéer får ro att gro. Det gör också att du kan vara flexibel vilket är en stor konkurrensfördel idag när utvecklingen går allt snabbare.
  4. Skapa förståelse
    Låt dina nära veta vad som händer i ditt liv, så att du öppnar upp för förståelse. Men håll öron och ögon öppna för vad de säger också. Om din partner, dina vänner eller dina barn börja klaga – eller säga rakt ut att du har för mycket på gång samtidigt eller verkar stressad – lyssna på dem. De är vanligtvis snabbare på att läsa av dig än vad du själv är…
  5. Var ärlig
    Detta är det svåraste, men också den mest nödvändiga. Under din veckoreflektion bör du fråga dig själv ”Är det så här jag vill ha det?” Och följa upp genom att gå igenom hur du förvaltar din tid. Var ärlig mot dig själv – det här är ditt liv vi pratar om.

Att bara försöka ”stressa mindre” är ofta svårt att ta till sig. Många tror att det innebär frånvaro av aktivitet. Men tänk om det är så att du själv är ansvarig för att stimulera dina vilo- och återhämtningsprocesser och att det är en högst aktiv handling. Hur skulle det kännas att ha den kraften själv?

Jag hinner lagom skriva den sista meningen i kapitlet om stress när min man tittar upp från sin tidning och bara inte kan vara tyst längre. ”Vad skriver du om?” frågar han nyfiket. ”Dig.” svarar jag snabbt. Han ser förvånad ut. ”Mig? Jag har väl inte gjort något?” Jag ler stort och säger. ”Nej, precis.”

Önskar dig en skön helg

Petra Brask

”Värdet av att göra ingenting är underskattat.”

 

 

2 Kommentarer
  1. Så bra du skriver finaste Petra, tack för att du delar din visdom!
    Kram Carina

    • Tack bästa Carina! Så glad jag blir för din fina feedback. Hoppas allt är bra med dig och att vi kan träffas när jag kommer ut ur skrivarbubblan. Kram Petra

Lämna ett svar

Petra Brasks fredagsblogg

Här bloggar jag varje fredag och delar med mig av tankar och reflektioner kring mitt liv som effektivitetskonsult. - Petra Brask

Kontakt

Petra Brask
VD och Senior Effektivitetskonsult
info@petrabrask.se
www.petrabrask.se
@PetraBrask