Ny inspiration och reflektion varje vecka!

Home

Din tid kommer

heart-and-brain”Hur gör man då för att förbereda sig och få ut det mesta av sommaren och semestern?” den erfarne radioprofilen Stefan Livh välkomnar mig till sin studio på Radio P4 i Göteborg. Där står han och sänder radio i tre timmar om förmiddagarna samtidigt som han blickar ut över en gnistrande vacker Göta Älv. Under mina första ögonblick i studion vill jag bara trycka näsan mot de stora fönsterna och insupa allt det blå. En del av mig vill helst vara därute och guppa på en segelbåt. Min hjärna försöker föreställa sig hur det skulle vara att få stå där varje dag och njuta av utsikten. Stefan rycker på axlarna när han ser mitt ansiktsuttryck och jag gissar att det betyder ”Som med allting annat så vänjer man sig.” I hörlurarna hör jag de sista tonerna av Bryan Adams låt ”The best of me” klinga ut samtidigt som Stefan nickar till mig. Gör dig beredd.

Det är den tiden på året nu, den stora återhämtningens tid. Kvällarna är långa och ljusa. Kroppen fyller på med sol och energi. Förväntningarna inför stundande semestrar känns i luften hos de deltagare jag möter. Men på många håll är också aktiviteten högre än någonsin. Det är mycket som ska avslutas innan kollegor och viktiga samarbetspartners försvinner iväg på långledigt. Jag får känslan av en myrstack under attack.

Trogna bloggenläsare har noterat att det inte kommer ut bloggar lika ofta längre. Det beror inte på att det produceras mindre utan snarare mer. Tillsammans med proffsiga och prisbelönta Xtractor håller vi på att ta fram en e-learning för våra utbildningar. Det är otroligt kreativt, spännande och utvecklande att helt plötsligt få jobba med vårt utbildningsmaterial och upplägg i en helt ny form. Tanken är att en timmes e-learning ska vara klar för leverans i mitten av september och det jobbas febrilt. Eller ja, så febrilt det går, måste jag lägga till då.

Min hjärna har en förmåga att protestera när vi närmar oss skolavslutningstider. När jag sitter där och lyssnar på ”Den blomstertid nu kommer” så byter hjärnan ut ”blomstertid” mot ”semestertid” och hela systemet börjar koppla ner. Jag vet att det händer varje år i början på juni och att de resterande veckorna på jobbet endast kan räknas som nedtrappningsveckor. Det är som att hela växellådan lägger av och hur mycket jag än vill lägga i den högsta växeln så går det inte. Jag kommer stundvis upp i fyran, möjligtvis, men kör mest bara på trean tills det helt stannar av i början på juli. Det är rätt frustrerande. Även om jag lär ut att det är bra med nedtrappningsveckor så skulle jag ibland önska att jag kunde växla upp lite i alla fall. Men nej, det går inte, inte ens för en effektivitetsexpert. Kroppen hävdar sin rätt till vila. Hjärnan också.

Jag får ge mig och börjar istället planera för när jag kommer tillbaka i augusti. Även där vet jag av erfarenhet att det inte fungerar med någon rivstart. Första dagarna på jobbet undrar min hjärna vad jag heter och vad jag jobbar med? Då är det skönt att ha skrivit en kom-ihåg-notering till mig själv med rubriken ”Välkommen tillbaka från semestern” och så en lista med några saker som känns viktiga att ta tag i inför hösten. Ibland kan jag stirra på den där listan och fundera; ”Har jag verkligen skrivit det här?” Någon gång har jag till och med iakttagit mina kollegor fundersamt och undrat om de på något sätt har kommit åt min lista och skrivit till punkter utan att jag vet om det. Jag vågar inte fråga, för då tror de kanske att jag helt har tappat koncepten. För det är så det känns efter semestern. Och tänk om det är precis så det ska kännas? Tänk om just den där känslan av ledighet är vad vår hjärna behöver för att riktigt gå ner i varv och tänka i nya banor.

Just i rådande innovation av ny e-learning kan jag så här på treans växel säga att jag välkomnar ledigheten med hull och hår. Jag får vällustiga rysningar när jag på vägen hem från Göteborg och radio P4 lyssnar på Håkan Hellströms låt ”Din tid kommer.” Ja, välkommen min tid, välkommen semestertid. Vi ses igen i augusti, som nya.

En riktigt skön sommar önskar jag dig och dina nära och kära

Petra Brask

 

”Jag vill ha sommar över precis hela kroppen,
inte bara doppa tårna i den.”

Ernst Kirchsteiger

 

Länk till Radio P4-programmet ”Så förbereder du dig inför semestern.”

Livet är fullt av möten

'Right, I've convened these meetings to explore some concerns about the number of meetings we've been having.'

”Jag jobbar hela tiden. Söndagar, lördagar, kvällar. Ja, förutom under arbetstid egentligen. Då sitter jag på möten från 9 till 5 och det känns ärligt talat som att vi får väldigt lite gjort. Jag kommer inte kunna ta ut mer än två veckors semester i år. Det är så trist när ungarna undrar vad vi ska hitta på i sommar och jag svarar; Pappa ska jobba.”
Jag sitter på flyget hem från en av mina många resor de senaste veckorna. De två kostymklädda herrarna upptar flygstolarna precis bredvid mig på flyget till Arlanda och pratar om sin frustration över alltför många uppgifter och möten. Det är svårt att ignorera samtalet och låtsas som att jag inte hör. De ger många exempel på hur de arbetar och beklagar sig över sin situation och hur det bara är att acceptera situationen. ”Det är så här i vår bransch…” och ”Man får finna sig i att jobba dygnet runt när man sitter på den här rollen i företaget…” och så fortsätter de prata om hur de känner sig otillräckliga både på jobbet och hemma. Jag överväger att presentera mig och använda den resterande flygtiden till att ge dem konkreta tips på hur de kan förändra sin situation. Är dock inte säker på att det skulle uppskattas speciellt mycket. Hur kul tycker man egentligen att det är att få råd som man inte har bett om? Jag föreställer mig herrarnas barn och tänker att jag skulle göra dem en tjänst om jag kunde hjälpa deras pappor att frigöra både tid och energi. Lite vanlig sund möteseffektivitet skulle kunna göra susen på deras arbetsveckor, tänker jag för mig själv. En annan röst inom mig säger; ”Koppla av, använd flygtiden till att vila, lyssna på den där ljudboken du har med dig. Flygresan är ändå snart slut. Låt de stackars herrarna vara i fred nu.” Det plingar till i flygplanets ljudanläggning och kaptenens röst låter beklagande ”Tyvärr, är det så mycket trafik i luften runt Arlanda att vi tvingas cirkulera över Västerås i en halvtimme innan vi får flyga in i luftrummet och så småningom landa. Jag beklagar förseningen.” Det avgör saken säger nu min inre röst. 30 minuter kan göra en stor skillnad för två småbarnspappor.

Om du också känner någon överbelamrad person med alltför många möten kan vi nu tipsa om en effektivare mötesserie på YouTube. Vi vet egentligen hur vi ska hålla effektivare möten, men vi hamnar alltför lätt i gamla ovanor. Klippen är ca två minuter långa och vi hoppas sätta igång mötesdiskussioner på våra svenska företag och organisationer för att frigöra tid och energi från alltför många och långa möten till det som är viktigt både i jobbet och hemma.

Önskar dig en jobbfri helg

Petra Brask

”When everyone thinks alike,
no one thinks very much”
Walter Lippmann

En mental vårstädning

IMG_0166”Jag har dåligt samvete över att jag inte hinner med alla våra vänner. De bjuder in till fina gourmetmiddagar och jag tänker att nu är det hög tid att vi bjuder igen.” Den unga kvinnan beskriver ett fenomen som jag hör ofta under våra utbildningar när jag ber deltagarna göra en vårstädning och rensa bland alla tankar som far runt i huvudet om saker vi tycker att vi borde hinna med. Är det ens realistiska tankar? Extra vanligt är det med dåligt samvete över att hinna umgås med vännerna, speciellt under småbarnsåren. Den unga mamman har med sig den yngsta deltagaren jag någonsin undervisat i effektivitet. På armen ligger en tre veckor gammal Hedda. Mamma har försökt lägga ner Hedda i vagnen några gånger, men då blir det högljudda protester.

Tillhör du dem som känner dig som en slalomåkare som försöker köra ett lopp på jobbet i högsta hastighet samtidigt som du måste väja för vårens slalompinnar bestående av helgdagar? I så fall är det en rätt adekvat beskrivning av våren. Kalendern styckas upp i sju helgdagar mellan jul och semester. Trettondagen, Sportlovet, Påsken, Första Maj, Kristi Himmelsfärd, Nationaldagen och Midsommar. Första Maj har haft anständigheten att lägga sig över en helg i år, med Valborgsmässoafton på en lördag, men i övrigt har helgdagarna spritt ut sig i veckorna och med dem förväntningarna på vad vi ska lyckas åstadkomma med våra nära och kära.

Stress eller stressrelaterade sjukdomar har ökat med 70 procent sedan år 2010. Helt oacceptabelt tycker till och med Arbetsmiljöverket, vars uppdaterade arbetsmiljöföreskrifter träder i kraft den 31 mars 2016. De nya reglernas målsättning är att minska den arbetsrelaterade ohälsan. Bakgrunden till detta är enligt Arbetsmiljöverket att arbetsmarknaden och arbetslivet har förändrats. Vi vet också mer om vilka orsaker som ligger till grund för arbetsrelaterad ohälsa. Enligt en ny undersökning gjord av Arbetsmiljöverket känner över hälften av de cirka 1 000 arbetsgivarna och 2 000 arbetstagarna som tillfrågades någon som är i riskzonen för att bli sjuk på grund av stress på jobbet (55% respektive 72%).

Alltför mycket arbete eller för hög arbetstakt och problem i relationer på arbetsplatsen, som samarbetsproblem och mobbning, är exempel på vad som ligger bakom stressrelaterade arbetssjukdomar. Instabila arbetsförhållanden kan resultera i otrygghet och nervositet. Många arbetar idag som konsulter eller som anställda på bemanningsföretag med kortare kontrakt vilket kan vara ytterligare en anledning till att så många sjukskrivningar är relaterade till stress.

”Att så många blir sjuka på jobbet av de här orsakerna är oacceptabelt. Därför är det positivt att vi idag fattat beslut om en ny föreskrift, som sätter fokus på vikten av att minska ohälsan av de här orsakerna på våra arbetsplatser” menar Erna Zelmin Ekenhem, Generaldirektör på Arbetsmiljöverket.

Det är fantastiskt bra om vi kan få upp ögonen för och ta tag i dessa eskalerande stressproblem. Jag tror bara inte att vi löser det med att enbart fokusera på de timmar vi är på jobbet. Med dagens fantastiska teknik har jobb och fritid gift sig med varandra. Och det är inte bara upplevelsen av kraven och förväntningarna på arbetet och tillgänglighet som har ökat. Kan det vara så att vi ibland känner oss stressade av att hinna med att få en meningsfull fritid? Den lyckade relationen, de lyckade barnen, det lyckade hemmet, den lyckade middagen.

”Det är tur att jag har jobbet.” kvinnan som sitter mittemot mig tittar ner på datorns tangentbord, som att hon har svårt att möta min blick. Vi sitter på en arbetsplats i södra Sverige där jag är utsänd för att utbilda deltagarna individuellt i effektivitet. ”Jag är lugn och trygg här. Mina jobbarkompisar stöttar mig och vet att jag har det tufft hemma nu. Jag skulle aldrig ha klarat att hantera min hemsituation om det inte varit för dom.” Hon berättar om en man som är djupt deprimerad efter en ryggskada och som också drabbats av alkoholism. ”Min chef har ordnat så att jag ska få gå en kurs i medberoende. Hon har sett att jag inte mått bra.”

Jag är helt med på att vi behöver skärpa oss för att ta tag i de eskalerande stressiffrorna. Jag tror bara inte att jobbet är den enda platsen vi behöver skärpa oss på. Jag tror heller inte att var och en kan lösa sina egna problem. Det här är något vi behöver lösa tillsammans. En kollektiv medvetandehöjning om vad det är för livslopp vi kör för att få ihop våra ”lyckade liv”.

IMG_0167”Jag ska bjuda in till en korvgrillning.” Heddas mamma ler lättat efter ett tips hon fått från en annan småbarnsförälder i gruppen. Deltagarna ingår i ett uppskattat Chefsnätverk under proffsig ledning av Margaretha Kühne och tidningen Chef. Dagen till ära ska de lära sig om personlig effektivitet och hur de ska få ihop dygnets 24 timmar med  höga krav och förväntningar både hemma och på jobbet. ”Det viktiga är ju inte att det är tre rätters middag, det viktigaste är ju att hålla kontakten med mina vänner. Jag saknar dom verkligen, speciellt nu när jag är föräldraledig.” Det är fler deltagare som ler lättat när de vårstädar sin mentala uppgiftslista både hemma och på jobbet. Tipsen på hur du konkret kan få din hjärna att jobba effektivt ihop med de tekniska verktyg och den tillvaro vi lever i och samtidigt må bra är egentligen grunderna i personlig effektivitet. Till och med Hedda, 3 veckor gammal, har förstått vikten av att ta till sig dessa tips och vägrar fortfarande att lägga sig ner i vagnen, gurglande nöjd med mammas beslut att skala ner på kraven.

Den här påsken kanske det inte bara är äggen som behöver skalas? Vad kan du mer skala av, välja bort och rensa ut? Tänk om det behövs en rejäl mental vårstädning inte bara bland arbetsplatsens krav utan också en rensning av dina inre krav och förväntningar under 24-timmarsjakten?  Så att du frigör mer tid och energi till resten av ditt liv.

Önskar dig en genuint Glad Påsk

Petra Brask

”Den största delen av vår lycka beror på våra förhållningssätt,
inte på våra omständigheter.”
Martha Washington

Har du flippat eller zlatanerat på möten?

ineffektiva möten”Vad är det mer som gör att möten flippar ur och blir ineffektiva?” Jonas Leksell, min käre kollega från TV-serien Tidsjakten skriver så tangenterna glöder för att få med alla exemplen på ineffektiva möten som rinner som en strid ström ur min mun. Vi sitter och jobbar på ett manus till några filmscener vi ska göra tillsammans. Jag kommer av mig och kikar bestört på honom. ”Men du måste väl ha varit med på möten som inte hållit tidsramarna och där ni helt glidit ifrån ämnet på agendan?” Jonas höjer på ögonbrynen och säger omedelbart. ”Vilka tidsramar och vilken agenda?!”

Meteorologerna konstaterar att våren nu har kommit för att zlatanera, som fransmännen skulle ha uttryckt sig. Hoppet spirar om sol, värme och växter som knoppas för att så småningom få blomstra. Det är ungefär så det är både med mig och alla spännande projekt som är på gång i år. Du som är trogen bloggenläsare har noterat att jag inte skrivit bloggen varje fredag de senaste veckorna. Svininfluensan har härjat som en löpeld och tagit kraften ur, inte bara, mig. Är oerhört tacksam att vara tillbaka, då det här med att vara sjuk är så tålamodsprövande. Trivs bäst när jag får vara igång och jobba och allra helst när jag får sätta mig ner och göra min veckoreflektion, bara för att konstatera att det har varit en fartfylld och inspirerande vecka.

”Du får vara paragrafryttaren och du får vara chefen som kommer försent och är helt oförberedd IMG_0126inför mötet.” Jonas pekar med hela handen när han delar ut rollerna till skådespelarna. De börjar genast improvisera sina repliker och sätter fingret på allt det där vi stör oss på när vi blir gisslantagna på alltför många, långa och ineffektiva möten. Jag försöker in i det sista att vara allvarlig, men brister alltför snart ut i skratt. Det är en sak att hålla god min när jag är effektivitetskonsulten som deltagarna vill ska sitta med som observatör på deras möten, för att se vad de kan förbättra. Då är det ganska lätt att hålla sig för skratt samtidigt som jag noterar att mötena ofta börjar med förra mötesprotokollet och diskussioner om beslut som redan är tagna. När man väl kommer fram till de viktigaste frågorna på agendan är mötestiden slut och mötesledaren är mer fokuserad på att inte komma försent till nästa möte, som är bokat alltför tätt i kalendern, eller måste hasta med ett tåg eller flyg hem till familjen. Ibland hittar jag föreskrifter om hur man ska hålla möten effektivt i möteslokalen, bara för att notera att man inte följer en enda punkt på den listan. Istället fastnar man i gamla vanor. Så här har vi alltid gjort…

70ies meeting”Mamma, idag var det 70-talstema i skolan!” säger min dotter när jag kommer hem från mitt möte. Hon har utsvängda jeans och en storblommig blus och ser egentligen ut precis så som modet är just nu. ”OK, hur var du klädd då?” svarar jag för att retas. Hon lägger huvudet på sned och bevärdigar sig inte ens med ett svar på den frågan. ”Vi har lyssnat på BeeGees, Boney M och Abba och vissa elever hade med sig 70-talsmusik på sådana där stora skivor, du vet. Vad heter dom?” Jag känner mig som en fossil när jag utbrister ”LP-skivor heter dom.” Hon lyser upp och säger ”Precis!” som om vi pratat om någon historisk uppfinning som uppfanns för hundratals år sedan. ”Vad står LP för?” säger hon sedan. ”Long Play” mumlar jag och funderar över om det kanske är hundratals år sedan dom uppfanns? Men nej, vinylskivorna med en rotationshastighet av 33⅓ varv per minut lanserades 1948 av Columbia Records, inser jag efter en snabb googling. ”Varför har du haft så sent möte?” fortsätter min 90-talist i sin 70-talsmundering. ”Vi håller på och gör manus till några filmklipp som vi ska använda till bland annat ett e-learning projekt” Min dotter ser förbryllad ut och undrar snabbt. ”Vad menar du med e-learning?” Jag känner hur några gråa hår växer ur min hårbotten. Om e-learning redan har blivit omodernt, då ligger jag risigt till. När jag förklarat för min dotter utbrister hon ”Jaha, flippat klassrum menar du. Det jobbar vi mycket med i skolan. Läraren spelar in sin genomgång som ett filmklipp som vi kan se på i lugn och ro hemma och sedan kan vi jobba med uppgifterna i klassrummet och få hjälp av läraren, istället för att sitta och kämpa med läxor själv hemma.”

Vad gäller möteskulturen har inte mycket hänt sen 70-talet, men nu pratar man inte bara om flippade klassrum utan även om flippade möten som en het trend. Man går från att presentera en sömnig powerpoint till att spela in en film som är lättare för medarbetarna att titta på för att förbereda sig inför mötet. I tidningen Chef berättar Camilla Wallander, VD på Berghs reklamskola hur hon enkelt och smidigt gör en kort film av sitt bildspel. På så sätt kan den största delen av mötestiden ägnas åt samtal och diskussion i stället för en traditionell dragning. ”Dessutom är det större chans att deltagarna kommer förberedda.” säger Camilla. Läs mer om hennes tips på flippade möten i tidningen Chef här: Flippade möten

Om man söker på ordet ”flippa” i Svenska Akademins ordlista står det ”förlora kontrollen över sig själv”. Det blir komiskt när engelska ord som ”flipped” plötsligt försvenskas. Ett annat fenomen är när vi gör verb av personer, som fransmännen gjort med Zlatan. ”Zlatanera” finns med i svenska Språkrådets nyordslista och betyder ”att klara något med kraft” eller att ”dominera”. Det hade varit något för våra möten. Tänk om vi varje dag fick ha Zlatan med i vår laguppställning? Någon som kommer in med kraft och ser till att mötet känns kort och meningsfullt. Lagspelare som ser till att vi får resultat och energi när vi kommer samman. Om vi Zlatanerar mer på våra möten kanske vi slipper onödiga, långa ja-sägarmöten där alla håller med alla och ingen tar några beslut utan istället avslutar mötet med ”Vi får vänta och se.”

Önskar dig en Zolig vårhelg

Petra Brask

”Det är inte antal mål som är viktigast,
utan hur jag gjort dem.”
Zlatan Ibrahimovic

Var finns en clown

business clown”Det här med att vi blir avbrutna så ofta, kan vi inte signalera tydligt när det är OK att störa eller inte?” Jag står i ett stort konferensrum på högsta våningsplanet i en byggnad nära havet i Karlskrona. Där är visserligen allt nära havet. Tidigare inrymde hela våningsplanet ett bibliotek, tills det ansågs omodernt med böcker. På fikarasten stryker jag avundsjukt fingrarna längs med bokryggarna och önskar att några av dem kunde följa med mig hem. ”Vi kan väl sätta upp röda eller gröna lappar som visar att vi är upptagna?” Diskussionen kring de största tidstjuvarna fortsätter intensivt efter rasten. Jag berättar om ett företag som testat allt och till slut köpte in röda och gröna kepsar till alla på företaget. ”Det fungerade inte heller.” tillägger jag snabbt och beskriver hur komiskt det såg ut när alla satt där i sina kepsar. Här måste vi tänka ännu klokare när vi ska förbättra den psykosociala arbetsmiljön och minska stressen. En kvinna i den stora gruppen räcker myndigt upp handen och säger. ”Jag vet ett tydligt sätt att visa att man inte vill bli avbruten av någon.”

jonas på besökDen här veckan började som vanligt på kontoret i Stockholm innan jag reste iväg för att utbilda i vackra Karlskrona. På kontoret mötte jag mina kära kollegor, Janne, Monica och Sara, och vi fick också besök av Jonas Leksell, min kollega från TV-serien Tidsjakten. ”Ni har ett jättefint kontor här och inte ett papper någonstans.” säger Jonas roat och stryker med handen över skrivborden. ”Men blir ni inte störda av varandra när alla är inne på kontoret samtidigt? Kommer du ihåg när vi började jobba vår första dag i det öppna kontorslandskapet på produktionsbolaget Titan?” Jonas vänder sig till mig och höjer på ögonbrynen.

Jodå, jag minns. Vi hade fått skrivborden bredvid varandra och Jonas hann inte mer än att sätta sig ner innan jag frågade om han ville ha hjälp med sina Outlook-inställningar. Han svarade ”Hej och Nej” i samma mening. Jag ryckte glatt på axlarna och fortsatte vant att ta bort alla onödiga avbrott och aviseringar i min egen Outlook. Jonas sneglade nyfiket på vad jag höll på med och när jag var klar, viftade han mot sin egen dator. ”Jag ångrar mig. Kan du göra det där du gjorde på den här maskinen också?” För mig var det win-win. Om jag fick bort Jonas pling och plång på datorn skulle det bli lättare även för mig att koncentrera mig. Nästa steg var att prata med hela teamet om att inte ha smartphones som ligger och surrar och durrar på skrivbordet.

IMG_0046Under min resa till Karlskrona satt jag och funderade igen på hur jag bäst skulle hjälpa de olika avdelningarna med deras tidstjuvar. På morgonen möttes jag av en energisk kvinna i en vacker blå klänning. ”Välkommen! Nu ska vi högst upp!” sa hon och marscherade sedan i rask takt uppför de många trappstegen. Redan på plan 2 hade jag gett upp tanken på att konversera med henne och sög istället girigt in allt syre jag kunde hitta i de anrika trapporna. Jag var glad och lättad när vi äntligen kom längst upp och tänkte att ”nu stannar jag här”. Kvinnan vände sig glatt till mig och sa ”Fikat kommer vi att ta längst ner på markplan och lunchen ska vi ta borta vid muséet. Det blir en härlig promenad i solen.”

”Det här med alla avbrott, kan vi inte bara göra som min mamma brukade göra?” Den sista kursgruppen för veckan vände sig nyfiket till kvinnan som räckt upp handen. ”En dag när vi var ute och körde bil och jag och mina tonårssyskon bråkade, slet mamma fram en clownnäsa ur handväskan och satte den på näsan. – Nu har jag fått nog av er och alla andra. Jag behöver lugn och ro och tills jag har fått det, så har jag den här på mig.” Kvinnan berättade hur pinsamt de hade tyckt att det var att deras mamma körde runt i stan med en clownnäsa på sig. De blev snabbt tysta och sedan lite fnittriga. Det såg ju ändå rätt roligt ut. ”Det var inte sista gången hon hade den på sig. Ibland hade hon den när hon kom hem från jobbet och då visste vi att vi skulle hålla oss lugna. För henne var det ett enkelt sätt att säga – Jag behöver eget utrymme en stund. Min mamma jobbade på dagis och hade väl hittat clownnäsan där. Hon hade den alltid i sin handväska och när hon dog fick jag ärva den.”

IMG_0047Jag brukar alltid säga att de bästa effektivitetstipsen har jag fått av mina deltagare. Så också i Karlskrona. Jag fick mycket frisk luft och motion, välsmakande mat och goda samtal bjöd deltagarna också på. På vägen hem funderade jag över kvinnan och hennes mamma. Tänk om vi alla skulle behöva ha en clownnäsa i väskan som vi snabbt kunde ta fram för att visa att vi behöver lite lugn och ro? Tänk om en clownnäsa skulle göra att vi fick humorn tillbaka och därmed en välbehövlig distans till det stora allvar vi tar oss själva på när vi hamnar i alltför stressade situationer. När vi rusar iväg i vår vardag utan att hinna stanna upp och tänka efter. Det vore onekligen en rolig och tydlig signal och säkerligen effektivare än röda och gröna kepsar.

Önskar dig en tydlig helg

Petra Brask

“Isn’t it rich? Isn’t it queer? Losing my timing this late in my career
And where are the clowns? Quick, send in the clowns
Don’t bother
They’re here”

Stephen Sondheim

Sida 1 av 4212345...102030...Sista »

Petra Brasks fredagsblogg

Här bloggar jag varje fredag och delar med mig av tankar och reflektioner kring mitt liv som effektivitetskonsult.
”Det är en mänsklig rättighet att nå önskade resultat samtidigt som du har tid och energi över till resten av ditt liv.”
Petra Brask

Kontakt

Petra Brask
Effektivitetskonsult
info@petrabrask.se
www.petrabrask.se
@PetraBrask