Ny inspiration och reflektion varje vecka!

Home

Jag vill, men jag vet inte om jag hinner?

HH”Hej på dig damen, har du tid att prata en stund?” säger rösten i telefonen när jag svarar lite disträ utan att först kika vem som ringer. Stämman i luren behöver ingen presentation. Har känt henne så länge att jag snart inte minns hur livet var utan henne. Vet till och med varför hon ringer. ”Nu har jag läst färdigt din bok. Sitter du ner så att du kan ta anteckningar?” Det borde jag ha förstått. Det är många som har återkopplat om boken, journalister, vänner och deltagare. Allt från att ha mejlat några upplyftande meningar eller skrivit artiklar och berättat vad de uppskattade mest med den. Några har till och med gått in på internetbokhandlar och andra sidor och lämnat recensioner, vilket gör mig extra glad. Men personen i andra luren har ett annat tillvägagångssätt. ”Det är bra om du har boken framför dig. Vi börjar på sidan sju…”

Den här veckan har jag mestadels hängt i skrivarstugan på vackra Gotland med undantag för onsdagen då det blev en dag på Piperska Muren i Stockholm och en workshop för 50 skoladministratörer. Alla hade fått varsin bok samt kurshäfte och var mycket aktiva. De bjöd på kloka exempel och en härlig energi. ”Ibland när vi säger att vi inte hinner något så menar vi egentligen att vi inte vill. Många gånger för att vi känner på oss att vi inte hinner.” säger jag vid något tillfälle och en av administratörerna räcker snabbt upp handen. ”Ja, så är det säkert, men ibland säger jag Nej för att jag faktiskt inte hinner, men det är väldigt svårt att få respekt för det. Många svarar tillbaka. ”Varför då? Varför hinner du inte det? Det är som att jag måste försvara och förklara mig.” Flera av deltagarna nickar instämmande.

Har man varit länge på en arbetsplats så får man ofta utökat ansvar och nya arbetsuppgifter utan att de gamla uppgifterna försvinner. Och det här gäller inte bara arbetsplatser som rationaliseras och där folk sägs upp, utan gäller även för organisationer med stark tillväxt, där vi ”alla måste vara med och hjälpas åt”. Som en följd av detta tenderar ibland arbetsbeskrivningarna att vara ouppdaterade.

Tidstjuven otydliga ansvarsområden har de senaste två åren hamnat på en topplacering efter att i många år legat på en tionde plats bland alla våra tidstjuvar på arbetsplatser runtom i Sverige. Och det är klart att är det otydligt vad som är mitt ansvar och inte så blir det desto svårare att säga nej och sätta gränser. Vi står där med en redan överfull att göra lista och tänker att det är säkert jag som ska göra det här också. Har vi dessutom en oförstående omgivning som höjer på ögonbrynen när vi säger att vi inte hinner, jag då är det lätt hänt att vi lastar på oss för mycket. Vi kanske rent av blir så överbelastade att vi riskerar att bli sjuka.

Det kan inte bara ligga på individen att säga nej och sätta gränser. Det behöver också finnas en förståelse i organisationen. Men med det sagt så ska vi också vara på det klara över att organisationen är styrd av en budget, intäkter och kostnader. Låt inte din önskan om ett hållbart och balanserat arbetsliv ligga i händerna på marknadskrafter. Förvänta dig inte att andra ska ha lika bra koll på din tid och ditt liv som du har. Du har ett ansvar för att se till att tiden räcker för sömn, arbetstid, fritid och fri tid. Hur bra du lyckas balansera dessa kommer avgöra hur du mår i din framtid.

”…och på sidan 75. Där skriver du att man ska säga nej lika vänligt som när du ber någon räcka dig smöret vid frukostbordet. Det borde du byta ut. Det är så jäkla onyttigt med smör. Skriv bröd eller tomater eller vadsomhelst.”

Vi har bara kommit till en knapp tredjedel av boken och jag har för länge sedan skrattat bort all mascara. Min mentor, Hélène Hanaeus, är one-of-a-kind. Sådana som hon görs inte längre. Under alla år har hon stått på sig och varit en riktigt personlighet på föreläsningsscenen. Många är de som suttit med gapande mun och inte vetat om de ska skratta eller inte, när hon med pondus tagit dem igenom effektivitetens alla konster och bjudit på många exempel ur sitt eget liv och från de deltagare hon mött. Igår fyllde hon 79 år och numer föreläser hon inte längre, mer än för mig då.

”På sidan 80 tycker jag du tar upp skillnaden på press och stress på ett väldigt bra sätt. Det är något du ska ha med i boken för ungdomar också. Borde du inte skriva en bok för pensionärer också. Det är inte lätt att bli pensionär, ska du veta. Vad ska man göra med all tid då?”

Jag lovar henne att fundera på detta och antecknar noga allt hon säger. Jag vet att jag kommer att ha nytta av det till nästa bok. Därför är jag oerhört tacksam över att hon tar sig all denna metodiskt pedagogiska tid.

”Jaha, det var sista sidan. Och om jag ska sammanfatta då, så måste jag säga att det var en väldigt bra bok du skrivit. Det är mycket familjehjälp i boken också. Det tycker jag du ska ha med till ungdomarna också. Om en person läser den här så kommer det smitta av sig på de andra. Sen skriver du att du var 25 år när du fick din första mobiltelefon, då kan du skriva att Hélène var 50 år när hon fick sin första. Då kan de fundera på hur hon kunde klara sig så länge utan telefon.”

Vad vore vi människor utan andra människor som vi kan få reflektera och återkoppla tillsammans med? Tänk vad viktigt det är att samlas och fundera över livet. Om det är något jag älskar med hösten, så är det den påminnelsen. Den bjuder liksom in till att man ska kura ihop sig, tända ljus, hinna tänka och fundera över hur vi förvaltar vår tid och vårt liv. Hösten ger tid till reflektion över allt vi vill och det vi anser oss hinna med.

Önskar dig en skön hösthelg

Petra Brask

”I don’t fear commitment, I fear wasting my time.”
J. Cole

Framsida_Vembestämmeröverdintid_Brask

 

 

Pluggtips

tråkig kattHar just nu höstlov men inser att det ser annorlunda ut nu än för bara några år sedan i familjen. Min man är jägare och frossar i tid med jaktkompisarna. Min dotter går på högskolan och har inte höstlov längre och min son är hos sin pappa och ska på läger med scouterna. Eftersom jag bokat in höstlovet som helig tid i kalendern sedan urminnes tider märker jag att jag är helt ovillig att ta bort denna tid. Unnar mig därför att ta höstlov med min nya bebis, bok nummer två, som jag skriver för ungdomar.

Tanken är att du som är ungdom ska få tidstips så att du hinner njuta av ungdomstiden och slippa drabbas av alltför stor stress och tidspress p g a att du skjuter upp saker till sista sekunden eller helt enkelt inte har fått lära dig att använda en kalender och göra dina läxor på ett enkelt, roligt och smidigt sätt. Anledningen att jag har förstått att detta behövs beror helt enkelt på att mina egna ungdomar och deras kompisar har bett mig om hjälp och tips och det har slutat med att jag nu till och med är ute på skolor och föreläser.

När jag djupdykt i fakta kring ungdomar, forskning och tips, har jag stött på så många spännande och kloka hjälpmedel som redan finns. Otålig som jag är kan jag inte vänta med att boken ska bli klar för att dela. Börjar med några smarta appar och sidor som kan underlätta pluggandet och göra det roligare. En del använder du kanske redan.

Glosor Glosor.eu hjälper dig att plugga dina glosor på ett roligt sätt!

quizlet Ger dig verktyg som ordkort, spel och mer för att enkelt kunna plugga på allt.

Ordkort  Sök på flashcards så får du mängder med förslag på appar för att göra ordkort och kunna förhöra dig själv eller andra. Vill du göra ordkort som spelkort för att spela med dina kompisar så kan du använda tjockare papper och klippa ut kvadratiska kort. Skriv frågan på ena sidan – svaret på andra sidan. Om du svarar rätt så får du kortet och annars lägger du det sist i högen. Spela av varandra alla kort. Går att spela med sig själv också.

lyricstraining En helt underbar app för att träna engelska genom att dina favoritlåtar spelas och när det kommer en lucka i texten får du chansen att fylla i det saknade ordet, samtidigt som du får poäng för hur många ord du klarar.

matteboken Matteboken.se är ett verktyg för att studera matte på nätet med material, videolektioner, räkneövningar och ett forum. Drivs av Mattecentrum, en ideell förening som arbetar med att öka intresset för matematik bland barn och unga.

nomp På Nomp kan du öva på matematik och det är helt gratis. Du tävlar mot dig själv och samlar poäng och medaljer. Du navigerar enkelt mellan lättare eller svårare matte.

elevspel Här finns spel som är roliga samtidigt som de lär ut kunskap för dig som går i grundskolan.

För SO och NO-ämnen kan du ta hjälp av till exempel Spektrum Liber där du får lyssna på texten, få frågor och se animationer. Du kan få begreppen förklarade på flera språk.

biologi

fysik

kemi

Tips på begreppssamlingar på nätet för SO och för NO

Kära föräldrar till ungdomar. Jag är ingen expert på ungdomar och har full respekt för att det finns bokstavskombinationer och andra utmaningar som gör det tufft att ta till sig kunskaper under skoltiden. Förhoppningsvis har du sökt hjälp eller hittat det stöd du och dina ungdomar behöver.

Det finns många inspirerande böcker för dig som vill stötta unga, här är några exempel;

Läxhjälp av Pernilla Alm – familjens guide till effektiv och rolig läxläsning

Hjärnstorm av Daniel J Siegel – överlev tonårstiden med forskningens hjälp

Hjärna, Gener & Jävlar Anamma av Torkel Klingberg – hur barn lär

Grit av Angela Duckworth – why passion and resilience are the secrets to success

Hjärnstark av Anders Hansen – hur motion och träning stärker din hjärna

Allt gott

Petra Brask
Effektivitetsexpert och Författare till boken Vem bestämmer över din tid – konsten att frigöra tid och energi

”Något av det bästa med unga människor är att de ifrågasätter, att de bryr sig om rättvisa och att de har ett öppet sinne.”
Zack de la Rocha (1970-)

Framsida_Vembestämmeröverdintid_Brask

Vem bestämmer över din tid, egentligen?

p4 extra petra brask”Äntligen träffas vi!” säger Sarit Monastyrski på Radio P4 Extra och kramar om mig. Hon har intervjuat mig förut, men då väldigt tidigt på morgonen i P4 Sjuhärad. Just nu är hon utlånad till P4 Extra och leder programmet tillsammans med sina kollegor Erik Blix och Lotta Bromé, som jag också har haft turen att bli intervjuad av. Sarit håller upp min bok och frågar om det är i den hon ska få lära sig att hennes kalender är helt ute ur tiden. Hon sliter fram sin stora papperskalender ur väskan och slår upp rätt vecka och pekar på det nät av bokningar i olika färger och små postitlappar som står där. Själv står jag fortfarande med min regnblöta kappa på mig. Höststormen har haft nöjet att styla min kalufs till en blandning av David Bowie-frisyr och en Newfoundland för att sedan skölja igenom det med några liter regn. Innan jag blåste håret i en handtork på en allmän toalett och blåste vidare in genom Radiohusets svängdörrar hade stormvinden på Gärdet roat sig med att slita sönder mitt paraply. Jag muttrade hela vägen i motvinden; ”Varför vara i Sverige den här årstiden? Det borde stå i FNs regler för mänskliga rättigheter att just i dessa bistra regnstormar bör vi evakueras till något soligt ställe ett par veckor. Om det mot förmodan inte går, så bör vi i alla fall inte vistas utomhus. Eller ja, i alla fall så ska vi inte behöva fotograferas då.” ”Nå, vad tycker du om min kalender?” frågar Sarit uppfordrande medan fotografen börjar fota oss båda till radions websida.

Den här veckan har varit fylld med mycket prat om boken i radio, på mässor, för deltagare och journalister. Veckan började med ett gäng boksigneringar på vårt kontor och jag fick nästan nypa mig själv i armen. Har drömt så länge om att boken äntligen skulle vara klar och just när man sitter och signerar den så känns allt så verkligt.

”Jag tycker du har en väldigt imponerande kalender, Sarit” säger jag och studerar den fina papperskalendern som radioprogramledaren visar upp för mig. Hon har ett tydligt system med olika färger på bokningarna, dessutom har hon små minilappar som är flyttbara så att hon enkelt kan boka in olika tidsblock i kalendern. Till höger står en prydlig att göra-lista där vissa saker redan är avbockade. ”I mitt fall fungerar det inte att ha en papperskalender, för mina kollegor behöver kunna se var jag håller hus och vi behöver kunna boka in varandra när olika kunder frågar om lediga utbildningsdatum. Jag gillar också att kunna dela min kalender med familjen så att vi enkelt kan stämma av med varandra. Idag har de flesta ungdomar en skola som förberett ett digitalt nedladdningsbart schema som eleverna lätt kan läsa ner i sina egna kalendrar på mobilerna. Så smidigt. Därmed inte sagt att alla ungdomar laddar ner det.

”Vad ska vi tänka på när vi planerar då?” undrar Sarit ”Hur får vi tiden att räcka till?”

  1. Förvalta din personliga tid väl

Under vårt vardagsdygn sover vi i genomsnitt 7-8 timmar och arbetar och pendlar 8-9 timmar. Vi ägnar oss åt vardagssysslor som att äta, tvätta, duscha etc i ca 3 timmar. Resterande tid är personlig tid då vi t ex utövar en hobby, tränar, reflekterar samt umgås med familj och vänner. När äldre människor ser tillbaka och minns det som varit mest meningsfullt i livet är det ofta den personliga tiden de refererar till. Den är otroligt viktig för oss men har förändrats markant de senaste tio åren. Merparten av vår personliga tid spenderar vi numera framför en skärm. Vi ägnar oss åt appar som enligt undersökningar får oss att må bra som t ex; träning, läsning, meditation, kunskap och hälsa. Medan vi ägnar tre gånger så mycket tid åt appar som får oss att må sämre t ex; sociala medier, spel, nyhetssajter där informationen flödar utan stopp. Värna om din personliga tid genom att;

  • Sätta mobilen på flygplansläge och lägga den i ett annat rum när du ska sova samt när du äter lunch och middag
  • Stänga av alla sociala medier när du är ledig och vill koppla av.
  • Sätta mobilen på ljudlöst när du umgås med familj eller vänner.
  1. Tidsoptimist och tidspessimist men alltför sällan tidsrealist

Vår hjärna har svårt att uppskatta hur kort eller lång tid saker tar. Vi kan få för oss att en uppgift som vi gör ofta tar ”ingen tid alls”. Vi glömmer alla steg som är involverade eller tror att vi får göra uppgiften under de bästa förutsättningarna. Är vi obotliga tidsoptimister kan vi behöva multiplicera tiden med pi för att hamna i närheten av verkligheten och skapa marginaler. Hjärnan gör tvärtom också. Den kan hitta på att en uppgift tar jättelång tid, så lång tid att det kommer dröja lääänge innan vi hittar den tiden i vår kalender. Det är helt enkelt aldrig rätt vecka att städa bilen, göra reseräkningar eller se över pensionsförsäkringarna. Det hinner vi inte nu. Det vi egentligen menar är att det vill vi inte nu.

  1. Fokusera på en sak i taget

Effektivitet handlar inte om att springa fortare och göra mer. Det handlar tvärtom om att stanna upp och rensa bort tankar på annat. Fokusera på en sak i taget. Var medveten om att de projekt som du är delaktig i tar timmar även utanför de du bokar i kalendern. Tid när du går och funderar och kommer på nya idéer. 

4. Mät din tid

Lika självklart som det är att göra budgetar för vår ekonomi, behöver vi betrakta vår tid på samma sätt. Prova att mäta din tid under en vecka för att ta reda på vad du egentligen lägger din tid på. Många gånger har vi mer tid än vi egentligen tror att vi har. Statistiken säger i alla fall att vi har tid att vara på sociala medier 6,5 timmar per dag.

  1. Står det inte i kalendern så finns det inte

Boka in tid för dina viktigaste prioriteringar redan nu. När det står i din kalender är det större chans att din planering blir mer som du önskar. Och förstå att det kommer ske oförutsedda saker. Precis som vi har krockkuddar behöver vi ha tidskuddar – marginaler. Boka återkommande tid för viktiga saker som träning så att det blir en vana.

  1. Säg nej och välj bort

Om någon ber dig om att få låna pengar som du inte har, så hoppas jag att du säger nej. Tid är en värdefull resurs. Lova inte bort tid som du inte har råd att förlora. Tid för återhämtning, tid med dig själv och dina nära och kära förtjänar samma respekt som din arbetstid.

  1. Stäm av, utvärdera och reflektera

Stäm av i slutet på veckan och fråga dig själv; Hur gick det? Fick du till en god prioritering under veckan. Är det du sätter mest värde på verkligen med?

Livet blir inte alltid som vi planerat in. Det oförutsedda har sina överraskningar i beredskap för oss. som t ex alltför blåsiga och regniga höststormar. Men tänk om det då är allt viktigare att ha marginaler och en riktning för vart vi är på väg så att inte det oförutsedda håller oss alltför länge i sitt grepp. Tänk om vår planering och våra målsättningar gör att vi, även om det blir stopp på vägen, lättare kan starta igång motorn igen och komma vidare. Varje morgon när vi vaknar får vi en ny chans att göra något lite bättre än vi gjorde igår. Om du fick planera in vad du ville vad skulle du planera in då? Vem bestämmer över din tid, egentligen?IMG_3295

Önskar dig en solig och skön hösthelg

Petra Brask, effektivitetskonsult och författare

“No spring, nor summer beauty hath such grace,
as I have seen in one autumnal face.”
―John Donne

Framsida_Vembestämmeröverdintid_Brask

 

Den härliga frihetskänslan av att komma till avslut

Nyhet Vem bestämmer över din tidRedan för fem år sedan började jag skissa på en bok inom mitt ämne efter påtryckningar från bloggenläsare och deltagare. Byggde ett skelett med kapitelindelningar och gjorde en karta över vad de olika kapitlen skulle innehålla. Det var fantastiskt roligt att planera för boken men sen… när jag skulle fylla kapitlen med innehåll tog det stopp. Pressade mig igenom två kapitel och insåg sedan att det här går inte. Det där lätta flödet som blir när jag bloggar var helt borta och varje mening kändes som om den var klämd i en mangel. Ingen kul läsning. Misströstande tänkte jag att det nog inte bor en författare i mig i alla fall. Min skrivarentusiasm sträcker sig kanske bara till att skriva krönikor och bloggar? För att vara författare krävs det nog något extra som bara en liten procent superbegåvade människor besitter. Och med den förklaringen kunde jag ju ha nöjt mig för att susa vidare till betydligt enklare mål i livet.

Mitt uppe i rådande högsäsong på utbildningsfronten har vi haft en bokrelease. Mina kollegor och jag hjälptes åt att ta emot 120 gäster som (tack och lov) vällde in i omgångar på vårt kontor vid Norra Bantorget i Stockholm. Dramatiken spred sig dagarna före festen då vi började inse att vissa inbjudningar ätits upp av mejlprogrammens skräppost. Sitter du där och undrar varför du inte blev bjuden, så blev du säkerligen det. Skriv till oss och klaga så får vi ordna en fest till, för det var sannerligen en rolig tillställning. Tack alla underbara deltagare, vänner, branschkollegor som dök upp och så generöst minglade och gav presenter, blommor och uppskattning. Mina kunniga kollegor och våra familjer gjorde ett outstanding jobb med att få alla att känna sig välkomna och ompysslade. Min proffsiga barndomsvän Ann Nilsson, som du sett i våra youtube-filmer och i vår e-learning Expedition Tid, var konferencier för kvällen och ställde bland annat den traditionella sportfrågan; Hur känns det?

the creative processÄntligen känner jag den där enorma friheten av att ha fått slutföra ett mastodont-projekt, som det ändå är att skriva en första bok. Ja, jag skriver första och tänker att det här är precis som när jag födde vårt första barn. Några dagar efter förlossningen hörde jag mig själv säga att det blir säkert enklare med nästa barn. Jag som skrikit i förlossningssalen till barnens pappa; ”Det här gör vi inte om!” Hur kan man utsätta sig för den kreativa process fylld av vånda som bokskrivande, i alla fall, har inneburit för min del? Låt mig ta dig igenom stegen i den kreativa processen. Den har varit som en berg- och dalbana i 8 galna loopar.

Steg 1 – Det här är fantastiskt

Den där gnagande känslan kom tillbaka varje gång någon sa; ”Har du någon bok inom ämnet du kan rekommendera?” och visst hade jag flera böcker, men ingen så där klockren, som jag tyckte innehöll den helhet som vi behöver för att frigöra tid och energi, som lockar dig att vända blad för att det är spännande och intressant och samtidigt kryddat med en gnutta distans och humor. En sådan bok drömde jag om att skriva. Min man såg att här behövdes stöttning. Han köpte böcker om hur man skriver böcker. Min vän och författare Lotta Hellman sa klokt att jag behövde åka iväg och få hel tid för skrivandet. Jag packade väskan och åkte till Lofsdalen en höstvecka. Varje morgon gick jag upp och gjorde matsäck och vandrade i de grönklädda skidbackarna fram till lunch medan jag i tanken jobbade med boken. Sedan bar det hemåt till stugan och så flög fingrarna över tangenterna hela eftermiddagen tills jag framåt kvällen vaknade upp och var hungrig. Många sidor blev det, men ingen färdig bok.

Steg 2 – Det här är svårt

Jag fortsatte att sätta av skrivtid och satt ibland hela dagar hemma eller på Såstaholm, en konferensgård i Täby. Jag hade nu material till många böcker, men fortfarande ingen färdig bok. Frustrationen började växa. Varför går det inte att sätta ihop och få in det jag skrivit i ett skelett av kapitel?

Steg 3 – Det här suger

Fick tipset om en skrivcoach, Stefan Hedlund, som jag kontaktade med bävan. Vad skulle denna intelligenta smarta människa som skrivit så många egna böcker, tycka om mina små försök till skrivande. Jag vågade inte ens skriva ett mejl till honom. Istället ringde jag. Han lyssnade. Och sa sedan att jag skulle börja med att skriva om mitt liv och skicka det till honom, så att han fick ett grepp om vem jag är. Jag blev tyst i luren och tänkte att han nog missuppfattat. ”Det här är alltså ingen självbiografi.”

Steg 4 – Jag suger

Har ingen bett dig att skriva om ditt liv någon gång så be någon be dig om det. Det är en väldigt helande, renande känsla att helt plötsligt se sitt liv komma till liv i bokstäver, nästan som om du skrev om någon annan. Men vilket utlåtande skulle jag få? Tänk om det skulle bli ungefär som när vi ser någon som absolut inte kan sjunga ändå ställa sig där framför Idoljuryn. Ibland undrar jag vad det är för omgivning som inte varit schyssta nog att säga till denna unga människa att ”alla kan lära sig sjunga, men för guds skull öva mer innan du ställer dig framför en jury” Stefan blev plötsligt Alexander Bard och Simon Cowell i samma person och min fantasi föreställde sig en rad sågnings-scenarion.

Steg 5 – Det här är OK

Stefan berättade efteråt att han inte hade trott att han skulle få min historia i inboxen bara en stund efter vårt samtal. Själv blev jag bara så lättad när han konstaterade ”Visst kan du skriva, det är ingen tvekan om det. När du skriver om något som berör dig så kommer din röst och din personliga stil fram väldigt tydligt. Det kan du använda i boken.

Steg 6 – Det här är en återvändsgränd

När Stefan drillat mig igenom konsten att bygga upp en bok hade jag samtidigt hamnat på SVT och var i full gång att spela in Tidsjakten i sex avsnitt. I mitt kontrakt stod det att jag inte fick ge ut någon bok. Innan jag skrev under frågade jag SVT om det verkligen var så när nu boken påbörjats långt innan TV-serien ens var påtänkt. SVTs jurist svarade artigt att så var det och hänvisade även till karantäntiden efter att serien slutat sändas. Boken lades i träda. Stefan tröstade och sa att det är så de bästa böckerna skrivs. Man gör den färdig och sedan lägger man den på hyllan några år, sedan tar man fram den och skriver om den helt. Jag såg inte fram emot det.

Steg 7 – Jag är hemmablind

Innan jag hann damma av boken på hyllan blev jag kontaktad av flera förlag som undrade om jag inte skulle ge ut en bok. Gick igenom boken och insåg sorgset att det bara var att börja om. Alla exempel, all forskning kändes gamla som gatan. Efter några omskrivningar satt jag där frustrerad igen och fick då tips att kontakta storycoach Katrin Sandberg, som tog sig an att läsa boken och snabbt konstaterade; ”Väldigt ambitiöst projekt, Petra, det märks att du vill få med mycket, men jag saknar övningar.” Jag såg ut som ett frågetecken och tog manuset ifrån henne. Nog var det väl övningar i boken, herregud, learning by doing, det är ju ett mantra jag rabblar även när jag sover. Jag slog upp sida efter sida för att peka på övningarna… som inte stod där… Så hemmablind.

Vem bestämmer över din tidSteg 8 – Det här är fantastiskt

Det skulle krävas en värdefull kontakt med LAVA förlag, en långresa till Thailand med min kloka vän och proffsiga kollega Monica Svensson, en stuga på Gotland, en oerhört tålmodig, erfaren och proffsig redaktör, Maria Selin, innan boken Vem bestämmer över din tid blev klar. Efter tackmejl från läsare, entusiastiska journalister och fina recensioner så känns det fantastiskt. En bok är ett lagarbete och kan den hjälpa en enda människa så har det varit värt allt slit.

Så många gånger som jag mitt i den kreativa processens svackor tänkt; ”Det här gör jag aldrig om.” Men det var svårt att närma mig avslut utan att först bestämma mig för vad jag skulle göra efter att boken är färdig. Insikten kom smygande tack vara mina egna ungdomar. Tänk om det behövs en bok inom mitt ämne för ungdomar också? Tänk om de behöver alla tips de kan få om hur de ska förvalta tiden och livet? Först ska jag ta mig tid att njuta av att ha kommit till avslut. Men samtidigt samlar sig historier, fakta, forskning och möten med ungdomar. AkademibokhandelnSå spännande. Så tacksam. Vem bestämmer över ungdomars tid, egentligen? Ja, det återstår att se.

Önskar dig en kreativ helg

Petra Brask, författare

“Writing a book is a horrible, exhausting struggle, like a long bout of some painful illness. One would never undertake such a thing if one were not driven on by some demon whom one can neither resist nor understand.”
—George Orwell

Vem bestämmer över din tid

Rensa upp inboxen och dina intryck

IMG_5038” Det där känner jag igen i mitt vardagsliv.” en ung man räcker upp handen när vi pratar om hur vi kan bryta förhalningsbeteenden och sluta skjuta upp saker. Han viftar ivrigt på handen som ett tecken på att han gärna vill dela med sig. Vi befinner oss i ett orangeri. Och nog för att jag har varit i många kurslokaler, men den här tar verkligen priset. Väggarna består av vackra växter i alla format och jag är tacksam för att den stora widescreen-skärmen med min gröna bild ”Vem bestämmer över din tid egentligen?” smälter naturligt in i miljön. ”Jag brukar ställas inför ett faktum av ett berg av disk hemma i köket. Till slut går det liksom inte att stapla mer disk utan att allt riskerar att ramla och gå sönder. För att få plats med mer disk brukar jag då organisera den smutsiga disken.” Skrattsalvorna från mannens kollegor studsar mjukt mot de sköna växtbladen i lokalen när de föreställer honom framför sig i sitt hem. Några tittar förvånade på honom som om de inte trodde att just han var en diskförhalare. ”Men det märkliga är vad som händer när jag sorterat upp allt.”

Höststarten är avklarad och för min del avslutar jag veckan med en helgkonferens i raffinerade Riga. Det är i alla fall så jag uppfattar staden, men inser att jag är färgad av det unga hungriga företaget jag rest dit med. De är 120 personer och ca en tredjedel fler än på förra konferensen. Mitt uppdrag är att föreläsa om effektivitet och hur de ska frigöra tid och energi för att hinna med alla projekt i den höga tillväxttakten. Jag slås av energin i den stora mötessalen, av intensiteten och entusiasmen hos människorna i den. Redan på flyget dit får deltagarna öppna ett kuvert som innehåller en penna och postitlappar där de ber sina medarbetare att anonymt skriva ner vad de tror kommer att hända i deras bransch inom de närmaste åren. De får tydliga instruktioner och formulerade målsättningar för konferensen. När vi kommer fram står HR-chefen och samlar in alla lappar samtidigt som alla hälsas välkomna.

Väl hemma igen är jag tacksam att få lugn och ro att skriva ner alla intryck från veckan som varit. Precis som min deltagare med den överfulla diskbänken har jag lättare att hantera allt om jag får sortera upp det. Jag fnissar igen när jag minns mannens disk-historia och tänker att någon av hans kollegor säkerligen läser den här bloggen och utbrister ”Nu skriver hon om dig.” Men vi skrattar för att vi känner igen oss när han säger; ”Min intention med att sortera upp disken är att få plats att ställa ner mer disk. Men när jag väl sorterat upp den så blir det ju så mycket roligare och går fortare att faktiskt ställa sig och diska, vilket är det jag automatiskt gör då.”

Ta mejlen som ett exempel. Hur många deltagare har jag inte som säger att det känns mycket lättare att hantera sin mejl när de har rensat upp i inboxen. De tillämpar en av våra mest enkla och snabba metoder;

  • Skapa en mapp under inboxen som du döper till exempelvis ”01 Arkiv 2017”
  • Markera alla mejl som är 1-2 veckor och äldre och dra dem dit.
  • Rensa de 1-2 senaste veckornas mejl. Se till att du har autosortering och skapar regler för lågt prioriterade mejl samt ber om ändringar i sändlistor om du får mejl som du faktiskt inte har nytta av. Många av våra deltagare skapar en mapp för Kopia-mejl och gör en regel så att allt de blir kopierade på automatiskt hamnar där. De sätter av en stund varje dag för att kolla igenom om där hamnat något de bör känna till.
  • Stäng av ljud och aviseringsrutor så att inte sändaren avgör när det passar att hantera e-posten – då hade du ju lika gärna kunnat bli avbruten av en telefon.
  • Hantera e-posten tre–fyra gånger per dag: morgon, lunch och eftermiddag. Det passar inte alla men för många räcker det faktiskt. På så sätt kan du flytta din fokus från din inkorg till din kalender och att-göra-lista och lättare prioritera de uppgifter som adderar mest värde i ditt arbete.
  • De nya bättre sökfunktionerna gör att du kan ha en mindre avancerad mappstruktur.
  • Tillhör du dem som sitter med ett mappsystem sedan Hedenhös-tiden är det kanske dags att skapa en mapp som du döper till ”Historik” och så kan du dra dit de äldre mappar som du vill ha kvar som referenser.

Vem vet vad som händer när du rensar upp och ger plats för nya tankar i ditt liv? Jag vet i alla fall att jag fick med mig en väldigt ny och häftig tanke från Riga. Jag höll nämligen på att sätta kaffet i halsen när en av de karismatiska ledarna uppmanade de 120 medarbetarna att skapa en konkurrerande verksamhet… i tanken. ”Om vi skulle hoppa av det här företaget och börja konkurrera. Vad skulle vi göra då för att bli bättre?” Antagligen skulle vi göra som en av deltagarna som kom fram och hälsade efter mitt seminarium på tidningen Chef i veckan. ”Hej! Jag är konkurrent till dig och är här för att se vad du gör.” Jag tittade förvånat på den unga kvinnan och blev både stolt och glad. Om mina konkurrenter kollar in mig så betyder det att jag gör något bra. Och om mina konkurrenter gör något bra och utvecklas så betyder det att vi ger branschen ett gott rykte. Den dag vi slutar att vilja bli bättre är den dag vi upphör att vara bra. Nu ska jag ta en lång promenad och fundera över hur jag kan konkurrera med mig själv och sen är det dags för återhämtning och vila och ja, just det, disken.

Önskar dig en effektiv och bra vecka

Petra Brask

“There is nothing noble in being superior to your fellow man;
true nobility is being superior to your former self.”
Ernest Hemingway

Vill du läsa mer om hur du rensar, strukturerar och prioriterar din tid kan du redan nu beställa min nya bok; Vem bestämmer över din tid

 

 

 

Sida 2 av 4912345...102030...Sista »

Petra Brasks fredagsblogg

Här bloggar jag varje fredag och delar med mig av tankar och reflektioner kring mitt liv som effektivitetskonsult. - Petra Brask

Kontakt

Petra Brask
VD och Senior Effektivitetskonsult
info@petrabrask.se
www.petrabrask.se
@PetraBrask