Ny inspiration och reflektion varje vecka!

Home

Moskva – staden som aldrig sover

Vasilijkatedralen Jag bet mig i tungan. Det kunde inte vara sant! Här stod jag i Rysslands huvudstad och vräkte ur mig något som fick mina deltagare att stelna till av förskräckelse. Jag försökte släta över, försökte rädda situationen. Men det såg inte ut som att jag lyckades. Vid kaffemaskinen på det lilla Moskva-kontoret stod nu tre ryssar och sneglade på mig med största misstänksamhet. Jag såg mig omkring på de vitkalkade väggarna som för att hitta något som kunde hjälpa mig. Utanför de höga fönstren såg jag några kontorsarbetare hasta iväg på sen lunch. Det var minus tjugo grader ute och de var rejält påbyltade. Jag vände mig tillbaka till mina ryska deltagare i ett sista försök att rädda situationen.

En stor skylt med mitt namn skrivet i prydliga bokstäver var det första jag såg när jag klivit av planet till Moskva och äntligen tagit mig igenom passkontrollen. Veronika, en av mina kunder och deltagare hälsade mig glatt välkommen och styrde oss snabbt bort mot expresståget och in mot stan. Med långa bestämda steg och klar röst gick hon igenom agendan för min vistelse. Och vilken agenda. ”Moskva är en del av mitt hjärta.” berättade Veronika som hade bestämt sig för att visa mig så mycket som möjligt av staden före och efter utbildningspassen på företagets nya kontor. Hon skulle visa sig vara en guide med en passionerad kunskap och en förmåga att leverera datum och historiska detaljer om Ryssland som om hon var en vandrande uppslagsbok. För en effektivitetskonsult så är hon en dröm-guide.

Det finns mycket i detta land som väcker kritiska frågor, men detta tålmodiga folk måste man har respekt för. Efter drygt 20 år som fritt land märks det att ryssarna fortfarande är tokiga i att upptäcka mycket av det vi i väst tar för givet, vilket gör att för många går livet i högsta hastighet. Det festas mycket, sovs aldrig och god mat och dryck är ett måste. Stämningen är livad och barerna håller i gång fram till småtimmarna alla veckans kväller och nätter. Moskva med sina 12 miljoner invånare är staden som aldrig sover.

Veronika

Moskva är också en kontrasternas stad med en bohemisk enkelhet som blandas med guldglittrande glamour. Överdådiga palats och vackra gamla kyrkor trängs med moderna glasbyggnader från tidigt 2000-tal. Det går inte att ta miste på vilka komplex som uppfördes under Stalins tid, även om min alerta guide noga pekar ut dem åt mig. De har gigantiska dörrar och enorma fönster, som får mig att känna mig som en liten blöt fläck på marken. Men min guide styr mig med bestämda steg mot Röda Torget och Vasilijkatedralen. Jag tappar räkningen på alla teatrar vi passerar och noterar hur stora folkmassor som står i kö för att ta sig in på kvällsföreställningarna. ”Det här är teaterscener som används flitigt och du får vara ute i god tid om du ska få biljetter till någon föreställning.” berättar Veronika och slänger ur sig en rad ryska pjäsförfattare och deras verk som hon uppskattar extra mycket. Jag försöker lägga deras namn på minnet, men det är svårt. Så många konsonanter och ljud som är ovana.Bolsjojteatern

Vår promenad fortsätter i den minus elva-gradiga kylan samtidigt som Moskvas vackra Bolsjojteater uppenbarar sig som en syn framför mig. Jag ryser. Men inte av kylan. Känslan av historiens vingslag gör sig påmind. Tanken på alla de kända prima ballerinor som dansat där ger mig en häftig längtan av att ha velat stanna längre. Efter en middag på ryska traditionella pannkakor samt tre timmar till fots närmar sig Veronikas första guidekväll sitt slut. Hon lämnar av mig vid hotellet nära midnatt med löfte om att hämta mig halvnio dagen därpå. Själv har hon en timmes resa innan hon är hemma i sin lägenhet och jag undrar hur hon ska orka upp nästa dag igen? Hur ska jag själv orka? Att gå upp halvåtta och med tre timmars tidsskillnad blir onekligen en väckarklocka som skräller 4.30 svensk tid.  Utmattad slänger jag mig på kudden i hotellsängen och säger ”Sov nu!” till mig själv.

Nästa dag byltar jag på mig extra mycket inför den kyliga morgonpromenaden till kontoret. 20 minuters promenad i minus 20 graders kyla kan ibland te sig långt. Men det känns uppfriskande. Min första deltagare sitter redan på sin arbetsplats och väntar när vi kommer in genom kontorsdörren. Hans kollegor droppar in en efter en och så är utbildningsdagen i full gång. Inkorgar töms, skrivbord rensas, mappsystem organiseras och kalendrar fylls med värdefulla påminnelser och uppgifter. Mejlprogrammen får jobba till sitt yttersta och deltagarnas ibland bistra miner lyser upp när de får lära sig nya effektiva tekniker som underlättar vid tidsnöd.

Det är först under eftermiddagens kafferast som jag trampar i klaveret. Ordenligt. Mina ryska deltagare berättade anekdoter om sin stad och sitt land, vi pratade förstås om OS i Sotji och sedan kommer vi in på det ryska språket och dess uppbyggnad. Jag berättar stolt att min man kan en del ryska och hur avundsjuk jag är på det. ”Hur kommer det sig att han kan ryska?” undrar några av herrarna nyfiket. Jag berättar att min språkkunnige svärfar också läst ryska och varit intresserad av rysk historia och kultur. ”He was actually a spy.” hör jag mig själv säga. Jag vet… Det är oförlåtligt. Ryssarna stelnar till och en av dem försöker skratta överslätande. Jag mumlar snabbt. ”Eh, I mean, he had a very boring job. He was listening to radio traffic and most of the time nothing happened.” Inom mig skickar jag en tyst ursäkt till FRA och min stackars ovetande och sedan länge pensionerade svärfar. En snabb tanke till klassiska gamla spionfilmer far genom min hjärna. Scener där huvudrollsinnehavaren spanar ut genom hotellfönstret för att se om hon är skuggad dyker upp. Jag försöker snabbt skaka bort de tankarna.

herringDet var inte förrän vid middagen på kvällen som spänningen släppte. En av mina deltagare undrade om jag hade rest till många spännande länder. Visst hade du varit i Mellansöstern och Iran, undrade en av dem. Jag nickade och berättade om den gången jag stod i ett konferensrum i Teheran och inte för mitt liv kunde få slöjan att stanna kvar på huvudet. Tills deltagarana tröttnade och utbrast ”leave it” och så tog damerna i gruppen av sig sina slöjor också.

Ryssarna skrattar glatt och bjuder på egna resehistorier. Spänningen är bruten. Och in dukas fler rätter än jag någonsin orkar äta. Bland annat den ljuvligt läckra soppan Borsjtj och en underlig sillrätt som på engelska blev ”Herring under fur coat”. Tyvärr såg den ut så också, även om den smakade gott. Men det sägs ju att man äter med ögat också.

Kvällen tog slut alldeles för fort. Och när vi vandrade genom den folktäta staden kunde jag se att festandet bara hade börjat. Tänk omröda torget2 jag kunnat hålla igång som Moskva. Nu somnade jag istället och drömde om att snart få komma tillbaka. Kanhända drömde jag också om att kunna guida runt i Stockholm med pricksäkra årtal och passionerad kunskap om min hemstad. ”Moskva är staden i mitt hjärta.” sa Veronika när vi möttes. Och på något sätt lyckades hennes stad även smyga in i mitt.

Önskar dig en god helg i din drömstad

Petra Brask

Пе́рвый блин всегда́ ко́мом.
(Den första pannkakan blir alltid en ful en.)
Russian proverb

Känner du någon som lider av tidsbrist, har svårt att få ihop vardagen eller stressar för mycket? Vi söker deltagare till ny spännande TV-serie. Mer information här: http://www.petrabrask.se/Deltagare-till-TV-program.htm

Många affärergatuvy torg (2)

Har du rätt verktyg för våren 2014?

toolstoolstoolsFörsta månaden på året lider mot sitt slut och du kanske släpar dig fram i det försenade vintervädret. Det känns långt till en solig vår och enda fördelen med det är kanske att du upplever att du har gott om tid. Men betänk då att under våren är det inte mindre än sju helgdagar utöver de vanliga lördagarna och söndagarna.

  1. 6 januari – Trettondedag jul – redan avklarad!
  2. Sportlovet utbreder sig över inte mindre än fem veckor i Sverige, från söder till norr, vecka 7-11 (Jokkmokk är sist ut i vecka 11), så att du inte kan vara säker på att få tag på någon under den här tiden.
  3. I mitten på april kommer påsken med långfredag den 18 april och Annandag påsk den 21 april och kortar av tiden under två arbetsveckor för oss.
  4. Direkt veckan efter har du Valborgsmässoafton och första maj som infaller på en torsdag i år och kanske ger dig en klämdag den 2 maj.
  5. Torsdagen den 29 maj är det Kristi Himmelsfärd och kanske en klämdag igen på fredagen?
  6. Och veckan efter är det Sveriges nationaldag den 6 juni.
  7. Den 20 juni infaller Midsommarafton och sedan börjar hela Sverige droppa av på semester fram till och med början på september.

Och tittar vi på när dessa helgdagar inträffar, så kan vi lugnt konstatera att våra mest produktiva veckor borde vara just nu. När vi då vet att vi går emot ljusare tider, men också mer sönderhackade vecko-tider, så är det viktigt att ha rätt verktyg för att förvalta din dyrbara tid.

Här delar CFO World med sig av några tips och verktyg som kan lotsa dig genom vårens utmaningar.

15 verktyg för att få mer gjort 2014

Några av mina egna nya effektiva appar och verktygsfynd är:

Cloze

En app som ser till att du har koll på hur mycket kontakt du har med dina bekanta i sociala medier. Den hjälper dig att bli uppmärksam på om det är någon viktig person som du har för lite kontakt med och ännu värre om det är tvärtom. Cloze organiserar dina feeds efter vem som betyder mycket för dig, inte efter vem som snackar mest. Den kan bl a kopplas till E-post, Facebook, Twitter och LinkedIn. Du kan också spåra konversationer där du nämns.

Mindmeister

Mindmeister ger dig möjlighet att skapa, redigera och dela mindmapps för dig som gillar det.

IFTTT

IFTTT är förkortning på If This Then That och är precis som det låter ett sätt att skapa en händelsestyrd aktivitet. Få internet att arbeta åt dig. Om du får en bild på Instagram så vill du kanske att den ska automatiskt ska sparas i Dropbox. Om du är i Göteborg så vill du kanske automatiskt skicka ett meddelande och förvarna några väl utvalda. Möjligheterna är många.

30/30

30/30 är en prisbelönt att göra-lista med en väldigt rolig och enkel utformning som hjälper dig att lägga upp dagen med vad du ska göra och hur lång tid det ska ta. Den har många snabbfunktioner. Kanske något att tillämpa vid barnens läxläsning? Eller varför inte lägga upp ditt träningspass med alla olika moment?

Lumosity

Tycker du att tiden går långsamt och att du behöver fler utmaningar så kan du alltid gå in på Lumosity och utöva lite hjärngympa. Helt klart ett nyttigt alternativ till patiens eller andra spel.

Trafiknytt Sthlm

Och för er som bor i eller ofta besöker Stockholm, så kan jag varmt rekommendera den enkla Trafiknytt-appen. Klickar du på den så får du automatiskt den senaste trafikrapporten och kan undvika onödigt långa bilköer.

I början på nästa vecka kommer jag att slippa Stockholms köer då jag istället ska ta mig fram i Moskva-trafiken. Spännande ryskt effektivitetsuppdrag väntar och jag lovar att rapportera i nästa blogg. Men först är det dags för en helt vanlig och mycket välkommen helg.

Önskar dig en härlig helg med slipade verktyg

Petra Brask

“To the man who only has a hammer, everything he encounters begins to look like a nail.”
Abraham Harold Maslow

2014 – ditt värsta eller bästa år?

unhappy lionTack och lov finns det forskning på mycket, t o m hur de mest miserabla människorna i världen lyckas bli olyckliga och utan större omständigheter.  Att skapa olycksstämning är ingen konst alls. Du kan ordna allt med några få enkla tankeprocesser i hjärnan. Utan att anstränga dig kan du sprida den till din omgivning också.

Jag vet inte hur du har det i dina sociala nätverk. Men vi har väl alla mött människor i livet som fascinerat oss på olika sätt. På Facebook kan jag dela in de som statusuppdaterar i sex olika grupper. Det är resegruppen som alltid statusuppdaterar när de åker på semester eller konferenser, gärna utomlands. ”En svalkande drink på balkongen ut mot havet så här i den trettiogradiga värmen smakar gott.” Vi har vardagsgruppen vars status alltid handlar om de mest vanliga saker. ”God morgon. Har borstat tänderna. Nu kammar jag håret.” Sedan är det PK-gruppen som visar på orättvisor i samhället och lägger upp bilder på bortsprungna djur och ja, bortsprungna människor också för den delen. Vi har förstås Lyckliga familjen-gruppen som lägger upp bilder på sina barn. ”Kickan somnade i vagnen efter en härlig dag på Gröna Lund.” Vi har Lyx-gruppen ”En enkel måltid.” och så bild på champagne och ostron på Stureplan. Gulleplutt-gruppen ”Tulpaner igen. Och så har min älskling skottat hela garageuppfarten.” Jag kan erkänna att jag mycket väl skulle platsa i alla grupper periodvis. Men det finns en grupp till, som fascinerar mig lite extra. Det är Miserabel-gruppen. ”Kallt ute och kallt inne också. Tandvärk. Näsan rinner. Min vanliga otur.” Miserabelgruppen är intressanta att studera, för att de bidrar ibland med ett närmast komiskt fokus på ve, fasa och egen olycka.

Har du funderat över hur du bäst ska peppa dig själv så här i början på ett nytt år? Vad behöver du fokusera på för att 2014 ska bli ett lyckat år? Jag inser att när jag läser kvällstidningarnas hurtiga förslag så blir jag lite anti. Och alla tjusiga delningar på Facebook med hur 2014 ska bli ditt bästa år någonsin blir för präktiga på något sätt. Därför har jag roat mig med att istället fundera över hur jag skulle kunna göra 2014 till mitt värsta år någonsin och delar här med mig av några tips:

Ånga på. Stanna inte upp för att ifrågasätta. ”Är det här verkligen sant?” Förutsätt att det är sant. Ja, du är dålig och fet också. Efter julen är det ingen hejd på hur idiotiskt du har fortsatt att peta i dig allt. Är du inte en loser också som inte har tränat tillräckligt?  När dina kollegor nu demonstrativt börjar ta med sig träningsväskor till jobbet, så vill du bara tömma ur deras väskor och fylla dem med Billy’s Panpizza. För guds skull!! Frossa nu en stund i hur olycklig du är över dina kollegors träningshysteri. Kan du ta upp det på nästa personalmöte? Då dödar du garanterat stämningen och kan skapa tio olyckspoäng. Top score den här veckan, grattis!

Var kritisk – mot allt och alla, men framför allt mot dig själv. Ställ dig framför spegeln och säg ”Hur ser du ut egentligen?” Säg det gärna högt, för då får du nästa fråga gratis. ”Men hur låter du? Är det där verkligen din röst? Inte konstigt att folk håller på att somna när du tar till orda på möten.”

Försök hitta någon som du vill ändra på – gärna den du lever med. Intala dig själv att ditt liv aldrig kommer att bli bra förrän din partner ändrar på sig.

Älta – Fokusera på dig själv och varför du är som du är? Fokusera på stora problem i världen men få dem att handla om dig. När du ändå är igång så kom ihåg att DET VAR BÄTTRE FÖRR och fokusera på hur olycklig du är över att det ALDRIG kommer tillbaka.

Våga vägra lyx – Att njuta av livets goda är till för ytliga människor. Undvik för säkerhets skull kulturella sammanhang med musik, dans och sång. Norén-pjäser går bra dock.

Oroa dig – för allt. Det finns så mycket att oroa sig för i världen och vår hjärna är som gjord för att vara alert och scanna efter orosmoment. ”Jag är orolig. Allt är ju farligt idag. Nyss var det chips vi inte skulle äta. Vad är det vi äter idag, som vi inte borde äta imorgon?” Är du riktigt vaken kan du hitta mycket att ligga sömnlös över och brist på sömn kommer att ge extra krydda till ditt miserabla år.

Otacksamhet är den miserables lön. Vad finns det egentligen att vara tacksam över? Att du lever? Nä, här gäller det att ligga i och inte tacka någon för hur du har det. Förresten som du har det så borde någon tacka dig för att du står ut.

Missförstånd är det enda förståndet. Var defensiv och inled så många meningar du kan med: ”Vad menar du?!” eller ”Vi måste prata.” Förutsätt att de du möter vill dig illa. Tolka allt de säger till det värsta. När grannen ropar ”Tjena! Hur är läget?” är det ju rena förolämpningen när man tänker efter. Fundera över vad du borde skrika tillbaka?

Var uttråkad – inget är så effektivt som att vara uttråkad. Se uttråkad ut. Betona i alla sammanhang hur uttråkad du är, det brukar ta kål på det mesta.

Var rädd, riktigt rädd – om inget annat hjälper oroa dig för brist på pengar och brist på tid. Fokusera på hur lite du har och hur lite du kommer att få. Gå på din omgivning om hur slösaktiga de är med sin tid och sina pengar. ”Och tänk att allt det där gör de för skattebetalarnas pengar.” ”Det är det jag säger, folk har för mycket fritid. Om de ändå tog vara på den.”

Och skulle du vilja att 2014 blir ditt bästa år någonsin, eller åtminstone ett hyfsat år, så vet du i alla fall vad du inte ska lägga för stor fokus på.

Önskar dig en hyfsad helg

Petra Brask

”Pessimism never won any battle.”
Dwight D. Eisenhower

Blir du aldrig färdig?

Recovery”Det var en välbehövlig vila. Det blev två hela och så välgörande veckor. Nu känns det som att min hjärna har fått distans och orkar tänka igen. Före jul så blev minsta problem till en stor sak. Nu så här i ljuset av en vilsam period kan jag nästan fnissa över med vilken intensitet jag jagade små stackars detaljer som att de var stora, otäcka monster som skulle hanteras och tämjas. Och hela tiden muttrade jag att bara allt blev färdigt så skulle jag minsann få vila. Problemet är bara att jag aldrig blev färdig.” Mannen som pratar med mig i telefon låter så glad. Jag kan se honom framför mig i sitt cendrébruna hår och stora skägg. Han har en mjuk stämma när han är på gott humör. Men de som jobbar med honom vet att han kan få en mycket bestämd skärpa när han blir stressad eller irriterad. Och han blir väldigt lätt irriterad när han blir stressad. Vem blir inte det? I hans fall höll det på att kosta honom familjen.

Den här veckan har jag mött deltagare som haft en helt annan energi än när jag mötte dem före jul. Och jag kan bara instämma för egen del. Ledigheten bjöd på en stor dos påfyllning av energi. Förutom julfirande och skidåkning så roade jag mig med att lyssna på årets Vintervärdar i P1. Om du av någon anledning inte fick tid att lyssna på Tomas Sjödin, så har jag i slutet av bloggen lagt in hans vinterprat från den 28 december.

Tomas Sjödin är författare, pastor och föreläsare och har skrivit många böcker. Han är dessutom krönikör i Göteborgs-Posten. I sitt vinterprat berättar han att det finns ord som han fruktar innebörden av. Ett av dem är ”förgäves”.

Det får mig att tänka på hur många deltagare som, när vi pratar om vad som ger dem motivation i jobbet, nämner hur viktigt det är med mål och mening. Att veta att de bidrar till verksamheten, men också hur viktigt det är att få feedback för sin insats. ”Det värsta är när man inte hör något alls. Eller när man hör att det man gjort inte var till någon nytta. Eller att man gjort något helt i onödan.” är vanliga kommentarer när vi pratar om tids- och energitjuvar på jobbet. Många deltagare tar som exempel upp rapporter som de fyller i till någon ekonomiavdelning och där de tycker att de fyller i samma saker i flera olika rapporter, men undrar om informationen någonsin används och hur stort värde den ger? Tänk om du lägger ner en oerhörd kraft och tid på en väldigt omständlig rapportering som är förgäves?

Det leder mig osökt in på hur viktiga ord kan vara. Och att det finns andra källor till energi än bara återhämtning. Ibland kan det vara de minsta orden som ger mest. Tack. Tack för att du fyller i den här rapporten. Tack för att du alltid lämnar in din lönerapport i tid. Tack för att du är en så himla härlig kollega. Tack för att du gör ett så bra jobb i det här projektet.  Det korta ordet på fyra bokstäver uttrycker att det finns ett värde i det man gör.

Inte minst när vi kommer hem kan det lilla ordet få stor betydelse. Tack älskling, för att du ordnar med tvätten. Tack för att du tänkte på mig idag. Tack för att du plockade ur diskmaskinen. Tack för att du var tyst, när jag behövde lugn och ro omkring mig.

Men ibland när orken tryter orkar vi inte vara så himla tacksamma mot vår omgivning. Vi kanske i bästa fall orkar på jobbet, men inte när vi kommer hem. Där tar kraften liksom slut. Och så blir vi besvikna på oss själva för att vi inte är de där människorna vi skulle vilja vara med de som står oss närmast. Ibland förväxlar vi kanske bristen på ork, med bristen på kärlek? Vi glömmer kanske att det är enklare att skaffa ett nytt jobb än att skaffa en ny familj?

Eller hade du tänkt hinna med dig själv och familjen när det är mer lämplig tid för det? Eller när du inte orkar jobba mer? Eller när du är klar med det som måste göras?

En liten retlig detalj i livet är att man aldrig blir färdig. Det finns alltid något staket som ska målas, någon kartong som ska rensas, något projekt som ska avslutas.

När trycket på vardagslivet ökar, så är det viktigt att hålla i minnet att det är just det, vardagslivet – som är livet. Det kommer inte något annat liv efter det sedan. Det är inte så att vi först lever vardagslivet i 80 år och sen kommer lyxlivet.

Tänk om det här året ska bli ett år med lite mer lyx i vardagslivet? Med större marginaler, lite mer vila mellan varven, lite återhämtning trots att den där att göra-listan inte är färdig. Aktivitet kostar vila, det vet varenda idrottsman. Och om det också kostar kärlek, då vore det ju rentav lönsamt att vila tillsammans med dina nära och kära ibland. Se till att du har planerat in nästa längre återhämtningsperiod och att du skapar lite luft i kalendern så att du får det att fungera under tiden. För när vi blir stressade tappar vi inte bara tålamodet och distansen till saker och ting. Vi minskar också vår effektivitet och vår förmåga att fatta bra beslut.

Önskar dig en lyxig helg

Petra Brask

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/291148?programid=2071

“Hopeful thinking can get you out of your fear zone and into your appreciation zone.”
Martha Beck

2013 i siffror

Varmt tack alla läsare för 2013! Ni är rekordmånga enligt 2013 års rapportering från WordPress, läs mer nedan. Bloggen har nyårsledigt och startar igen fredagen den 10 januari, 2014. Du kommer då få fortsatt rapportering om den senaste forskningen och tipsen inom effektivitet och time management. Du får följa med mig till deltagare i Sverige men också internationellt, bl a till Ryssland under våren. Tack för att du tipsat så många om den här fredagsbloggen, att det blivit så många läsare gör det helt klart roligare och ännu mer meningsfullt att skriva.

Önskar dig och din familj ett riktigt Gott Nytt 2014!

Petra Brask

The WordPress.com stats helper monkeys prepared a 2013 annual report for this blog.

Here’s an excerpt:

The concert hall at the Sydney Opera House holds 2,700 people. This blog was viewed about 32,000 times in 2013. If it were a concert at Sydney Opera House, it would take about 12 sold-out performances for that many people to see it.

Click here to see the complete report.

Sida 18 av 48« Första...10...1617181920...3040...Sista »

Petra Brasks fredagsblogg

Här bloggar jag varje fredag och delar med mig av tankar och reflektioner kring mitt liv som effektivitetskonsult. - Petra Brask

Kontakt

Petra Brask
VD och Senior Effektivitetskonsult
info@petrabrask.se
www.petrabrask.se
@PetraBrask