Så botar du tristess på jobbet

”Det är så typiskt det här företaget!” utbrister den rågblonde mannen på bred skånska. Hans R skorrar så mycket att jag är rädd för att delar av tuggorna från hans smörgås ska hamna i mitt kaffe och då sitter jag ändå en bit bort. Han slänger i tre bitar socker i sin mugg så att det skvimpar över kanten på koppen och rör kraftfullt om med änden av sin tumstock. Jag sneglar fascinerat ner och ser att den mäter 3 tum kaffe.

Att tiden går fort när du har mycket att göra, kan för många verka självklart, men vad händer när du har så tråkigt på jobbet att du bara väntar på att klockan ska bli hemdags?

När jag sammanställde förstudierna inför den här veckans alla utbildningar, slog det mig att det var fler deltagare än vanligt som angivit att de hade väldigt låg stress på jobbet. I samma studier såg jag att de angivit tidstjuvar som oklar ansvarsfördelning, bristande information och låg motivation.

”Du har glömt en väldigt viktig punkt nu när du pratar om att vi ska vara effektiva. Är det nå’t jag verkligen stör mig på så är det alla dessa möten. Det är ingen som tar ansvar och ordnar med ordentlig fika. Är det möten så ska det vara köpekaugor.” Jag har för länge sedan slutat lyssna på den rågblonde skåningen som nu slickar av kaffet på sin tumstock innan han stoppar ner den i fickan. Jag minns tillbaka till en av mina första grupper i Sveriges söder, där diskussionerna gick höga om vikten av kaffebröd vid mötena. Jag fick lära mig ett nytt ord och stod förvirrat där och försökte anteckna deras förslag på mötesregler. Köpekaugor? Hur stavar ni det?

I forskning med råttor kan den största orsaken till tristess lätt identifieras. Det handlar om när arbetet mäts i tidsenheter, snarare än i vad du producerar eller presterar.

När hungriga råttor måste vänta på en fast tid innan de kan trycka på en hävstång för att få mat, blir de ganska slöa. Det är lite som att vänta på att klockan ska bli fem innan du får gå hem. Du kan känna dig uttråkad större delen av dagen och leva upp lite när du vet att du snart får stämpla ut.

Det som ger hög motivation enligt forskarna är när du kan sätta upp mål för dig själv varje dag och att du själv kan besluta dig för när målen är uppnådda och när du ska avsluta dagen. Labbråttor arbetar också snabbare och effektivare när de jobbar mot mål, än när de jobbar mot en bestämd tid.

När du fokuserar på den uppgift du gör, glömmer du tid och rum och du slipper känslan av att timmarna kryper segt och långsamt. Men oron över att tiden går sakta är inte den enda anledningen till tristess. Andra saker som spelar in är om du känner dig som en löneslav eller gör ett arbete du kan njuta av, känner att du bidrar, att du gör något som är värt nåt för andra, lagar god mat, räddar liv.

Så hur kan du då ta dig igenom arbetsdagen utan tristess?

På sätt och vis är vi alla löneslavar, vi behöver en lön för mödan och vi behöver betala våra räkningar. Det är ett obekvämt faktum.  Men läser du böcker om motivation eller tar del av studier så ser du några tips på hur du kan ta dig igenom dagen;

Se till att hålla dig sysselsatt. Genom att fokusera på att få så mycket som möjligt gjort blir du inte bara positivt engagerad, du kanske också får uppskattning för att du har en positiv attityd och för att du uträttar saker.

Om det inte finns tillräckligt med arbetsuppgifter för alla timmar, var kreativ och passa på att rensa och sortera. Kan du sortera gemen i storleksordning, matcha färgerna på pärmarna, måla och dekorera, möblera om, hänga upp sladdar.

Skaffa dig ett ansvar som är uppskattat och som du är lite bättre på, ett dataprogram, skötsel av blommorna, inköp av fikabröd, led pausgympa, sånt som gör att du känner att du bidrar ger personlig tillfredställelse.

Sätt en stolthet i att göra ditt jobb riktigt bra, inte bara ett sätt att få ut några surt förvärvade slantar i slutet av månaden. Tänk om det är så enkelt så att när du känner en personlig vinst av det du gör flyger tristessen ut genom fönstret.

Det är allt annat än tristess utanför mitt fönster. Det kan väl inte ha varit SMHI som hittade på namnet ”Snökanonen” som tidningarna skriver om? Men det var säkert någon som hade väldigt kul på jobbet. Och det är snö som ungarna tycker är kanon. Och det är helg och det tycker jag är kanon.

Önskar även dig en kanonhelg

Petra Brask

“The cure for boredom is curiosity. There is no cure for curiosity.”
Ellen Parr

Lämna ett svar