Ny inspiration och reflektion varje vecka!

Posts Tagged stress

Så mycket bättre?

 

IMG_6944”Att det mänskliga i oss är det som utmanar effektiviteten, har varit det som har gjort mest intryck på mig under den här utbildningen.” säger den 60-åriga kvinnan eftertänksamt. Hon har ett piggt utseende och en kort tuff frisyr. Kvällen innan hade hon oroat sig. ”Jag är rädd för den där delen i datorn. Att jag inte ska hänga med på den.” Hennes kollega ser bekymrad ut. ”Du förstår jag äger inte ens en mobiltelefon, något som brukar bemötas med stor irritation från omgivningen.” Jag tittar fascinerad på kvinnan och tycker att livet utan mobil låter väldigt spännande. Hur hanterar hon det? Något som min mamma hade tyckt var en väldigt konstig fråga så länge hon levde. ”När människor kommer och visar foton på barnbarnen i telefonen och påpekar att de minsann kan prata med dem via Skype, säger de snäsigt; ”Det skulle du också kunna om du hade en mobil.” hon hämtar andan och fortsätter med glimten i ögat. ”Men då brukar jag svara; Jaha! Är det bara en mobil som behövs?! Jag trodde man behövde ha barnbarn.”

Den här våren har uppdragen varit många och täta. Precis som jag lär ut så har jag fått hårdprioritera bland uppgifterna och då har bloggen fått stå tillbaka ett par veckor. Så här kommer några reflektioner från den senaste tiden som trots mängden uppdrag har varit en riktig energipåfyllare. Stundvis har det känts som min dag i tv-serien ”Så mycket bättre.”

Har tränat två ledarcoacher inom landstinget i en handledarutbildning av vårt program. Att lära upp andra på det här konceptet är en stor utmaning, då det ser betydligt lättare ut än vad det är. Men att jobba med två vana pedagoger med stor erfarenhet av att coacha inom sitt område var en dröm. Att höra dem reflektera över materialet och bli så förtjusta i det logiska upplägget, var en boost för en effektivitetskonsult. Att veta att de nu går ut till hårt ansträngda läkare och sjukvårdspersonal för att hjälpa dem att frigöra tid och energi, känns gott i hjärtat.

Har också haft förmånen att få möta rektorer och skolledare över hela Sverige och föreläsa för dem. Ytterligare ett område med tuffa krav och små resurser. Tacksamt att få bidra till och också inspirera till erfarenhetsutbyte.IMG_6511

Som en kontrast till denna värld har jag varit på Chefgalan på Grand hotell. Där var det definitivt ingen som saknade mobil. Vi var många som skamlöst twittrande rapporterade hela kvällen. Många kloka ord föll ur munnen på både föreläsare och pristagare. Men det var två ledare som stack ut och förvånade mig.

Den första var Sverker Göranson, vårt lands överbefälhavare, som öppet går ut och talar om att han varit utbränd. Med orsakerna till den två månader långa sjukskrivningen har han mötts av stor respekt långt utanför de egna leden. Han berättar hur hans fru försiktigt påpekat. ”Men Sverker även om du är ÖB så kan du vara mänsklig och bränna ut dig.”

Den andra ledaren som imponerade stort vann rättmätigt priset för Hälsofrämjande chef 2015; Magnus Sallbring, HR- och marknadsdirektör på Atea Sverige. En evangelist som med glödande passion, målmedvetenhet och en nypa storhetsvansinne har lyckats engagera 93 procent av de egna medarbetarna – och stora delar av sin bransch till ett hälsosammare liv. Han blev glad över priset och medgav att när han ger sig ut på löparrundan tycker han fortfarande det är lika smärtsamt som att dra ut en tand hos tandläkaren.

IMG_7224Jag log och tänkte på min dotter som den senast tiden blivit min träningscoach. Efter min olycka med njuren i vintras fick jag order av doktorn att ta träningsuppehåll i några månader. Vilken lycka kanske någon tycker? Det kluriga var att komma igång igen när uppehållet var över. Min dotter sa peppande ”Du behöver bara ta på dig träningskläderna och ta dig ut, så har du lyckats.” Det lät så enkelt att jag föll rakt i fällan. När jag väl stod där ute på verandan kändes det ju fånigt att inte börja springa. Vilken glädje att upptäcka att kroppen höll och att det kändes riktigt bra. Har fortfarande morgnar när jag vaknar och måste fixa det med strategin. ”Tänk inte. Bara gör det. På med kläderna och ut.”

En hel del tidiga morgnar blev det också i förra veckan då jag tack vare Länsförsäkringar i Skåne fick ta mig igenom många av söderns vackra städer och landsbygd. Temat var ”Hur förebygger vi stress” och det blev föreläsningar från tidigt till sent samt medverkan i radioprogram tillsammans med flera proffs inom området. Är nu lite förälskad i vackra Skåne.

Det största intrycket gjorde dock min resa till Nepal och den härliga gruppen med deltagare från International IDEA i huvudstaden Kathmandu. IMG_6764Tänker extra på dem, deras nära och kära och alla deras landsmän nu när de drabbats av den väntade jordbävningen. När min kollega Monica och jag blev hämtade av chefen för organisationen som vi skulle utbilda, gick hon igenom med oss i bilen alla detaljer kring jordbävningen. ”Vi har inte haft några småskalv på länge nu, vilket är synd, för då hade vi sluppit ett stort skalv. På kontoret har vi gått en veckas utbildning i första hjälpen och fått instruktioner om hur vi ska göra när det väl händer. Man ska alltid bära med sig en vattenflaska, en chokladbit och en ask med tändstickor.” Monica och jag tittar på henne och ser sen oroligt ut genom fönstret och den myllrande stad vi passerar. Många av byggnaderna ser inte ut att klara en större vindpust, än mindre ett jordskalv.

IMG_6763 (2)Vi blev mottagna med stor värme och hade några härliga utbildningsdagar på deras kontor. Jag minns när jag satt och coachade en deltagare att jag reagerade på att en apa klättrade över grinden till kontoret och hastigt sprang rakt in mot entrén. De är ganska tjuvaktiga och letar gärna efter något de snabbt kan få med sig. Funderade om den skulle slinka in och ta min datorväska som stod i hallen, men så såg jag att den vek av runt huset och mot köket. Förstås! Det var dags för lunch. Hela kontoret doftade av himmelska dofter av Nepalesiska traditionella rätter som deras kock tillagade varje dag. Jag kände hur det vattnades i munnen.

När uppdraget var slutfört stannade vi kvar ett par dagar och passade på att besöka landets fina museum, tempel och IMG_6934kulturarv. Det är ju trots allt där Buddha är född. Under riktigt klara dagar kunde vi vid solnedgången skåda Mount Everest i all sin prakt. Något som vi åkte rakt förbi när vi flög hem igen.

Jag vet att jag kände en viss lättnad över att jordbävningen inte kom under vår vistelse. Men en stor sorg över att den skulle behöva komma och drabba det fina land och de människor som lever där så tätt inpå varandra. Under vår vistelse fick vi kontakt med en hjälporganisation i Nepal, så att vi kan bidra till landet. Ett land som med sin själ nådde rakt in i min och fick mig att stanna upp och ta in livets stillhet med alla sinnen.

IMG_6770”Petra, vad är den största skillnaden mellan oss i Asien och er i Europa när det gäller stress?” frågar ordföranden för Nepal Law Society, som också bett att få delta i utbildningen. Jag tänkte länge innan jag svarade. ”Jag skulle tro att det handlar om en inre stillhet. I Europa känns det som att flera har tappat kontakten med sitt inre och jagar för att tillfredsställa en inre tomhet med yttre behov. I Asien upplever jag att man har en kontakt med sitt inre, en större fokus på nära och kära och får sina största behov tillfredsställda där. Det betyder att man inte behöver jaga yttre behov lika mycket.” Han såg överraskad ut över mitt svar men nickade sedan och sa; ”Det kan jag mycket väl tänka mig.”

Inom mig undrade jag vad jag fick det svaret ifrån och hur sant det är. Men tänk om det är sant? Vad kan jag då göra för att hitta mitt själsliga inre lugn hemma i Sverige igen? När jag stannar upp och ger något min fulla fokus känns det så mycket bättre. Och då menar jag inte min mobil.

Önskar dig en ”så mycket bättre”-vecka

Petra Brask

“I can speak to my soul only when the two of us are off exploring deserts or cities or mountains or roads.”
– Paulo Coelho

 

Min kollega Monica och jag första morgonen på hotellet. Något yrvakna. Tidsskillnaden mellan Sverige och Nepal är 4 timmar och 45 minuter (!). Så här står vi svensk tid klockan 03.15 på morgonen. Dags att hålla kurs!

IMG_6743

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Här är vår kursgrupp i Nepal tillsammans med mig och Monica. Helt underbara! Våra tankar är hos dem och deras nära och kära samt alla landsmän i Nepal efter det stora jordskalvet i lördags den 25 april, 2015. Tänk att denna bild är tagen för endast tre veckor sedan.

IMG_6774 (2)

Fokustid ökar självkänslan

 

Med fokustid menas att fokusera på en sak i taget, att ha förmåga att fokusera sin uppmärksamhet.

Anneli Godman föreläser, utbildar och skriver om Mental Ergonomi. Hon skärskådar myten om multitasking. Och  hon delar generöst med sig av praktiska verktyg för att få ihop det här med stress och prestation, utifrån hur hjärnan vill ha det.

Läs mer i hennes artikel  ”Fokustid ökar självkänslan”

Önskar dig en lugn och fokuserad helg

Petra Brask

”Det finns mer i livet än att öka farten.” – Mahatma Gandhi                                                                                                  

 

 

Får du skäll när du är stressad?

chihuahua-tongue”Det är inte bara stressen som är ett problem för mig. Det värsta är att jag får skäll när jag stressar också. Och då blir jag ännu mer stressad.” Kvinnan som uttalar sig har långt bakåtkammat hår med hårspännen för att hålla det på plats, men några lockar har slitit sig och inramar vackert hennes ansikte. Vi pratar om stress och hur vi behöver ha en strategi för att hantera arbetstoppar när de uppstår. Kvinnan refererar till att vi inte bara har stress på jobbet. ”När vi ska ha gäster hemma kan jag känna att stressnivån ökar drastiskt ju närmare vi kommer tiden för att gästerna ska anlända. Och det är då som Alex plötsligt börjar skälla på mig.”

Den här veckan har det stått en del på spel. Jag har bland annat startat upp utbildningar hos nya spännande kunder och jag har hållit föreläsning för mina nya kollegor i media-branschen. När det står mycket på spel kan vi alla få igång adrenalinnivåerna lite extra och känna hur det går åt mer energi. Då gäller det att ha en strategi för att återhämta sig mellan varven.

Aktivitet kostar vila. Det vet varenda idrottsman. Men när vi jobbar så har vi en tendens att tro att vi ska orka hur mycket som helst, utan återhämtning. Vi sätter upp mål som vi ska nå och sedan glömmer vi bort att fira när vi nått dem. Istället kastar vi oss i lianerna mot nästa mål. En sak till, bara en sak till, sen…

Din hjärna undrar vad du håller på med när du ständigt flyttar fram horisonten för när du ska få fira, få känna dig lyckad, få hämta andan och säga ”Det där gjorde vi bra!”.

Under effektivitetsutbildningarna brukar mina deltagare få uppskatta hur de använder sin tid under en genomsnittlig arbetsdag. Många fyller i tid för rutiner, möten och utbildningar och sedan när jag ber dem uppskatta hur mycket oförutsett som de behöver utrymme för, så kör det ihop sig. Då tar nämligen tiden slut. ”Det är väl inte så farligt, säger jag, vi har väl ändå fått med allt?” Då brukar de flesta le lättade och pusta ut. ”Så skönt! Ja, det har vi ju!” och så sänker de axlarna en aning. Ända tills någon kommer på att; ”Men vänta nu. Har vi inte glömt något? Det som står på min att göra-lista har jag inte fått med i den här tidsbudgeten.” Som effektivitetskonsult och kursledare är det underbart att se när polletten trillar ner i utbildningssalen. Deltagarna vänder sig till mig och undrar ”Hur löser vi det här?” Min fråga tillbaka är uppenbar. ”Ja, hur brukar ni lösa det när arbetstiden tar slut och ni fortfarande har viktiga uppgifter kvar att göra?” Det går ett sorl genom utbildningssalen och de flesta mumlar ”Övertid. Man får ta med jobbet hem.”

Jag nickar frenetiskt framme vid tavlan och målar till en ruta med tid till. ”Vi får lägga till en ruta och du kan ju alltid låna tid från ditt privata liv, eller hur?” säger jag ironiskt. Deltagarna missar ironin och nickar lättade. ”Javisst, det går ju bra.”

”Vilken tid är det du tar av då? Låt mig frasera om den frågan. Vems tid är det du lånar av?” är min följdfråga och nu funderas det igen så det knakar i lokalen men ganska snabbt kommer svaren. ”Min egen tid. Familjens. Barnens. Träning. Vila. Återhämtning.” Någon fortsätter; ”Tid för att träffa vänner. Gå ut i naturen. Ligga på soffan och vila.” Någon annan utbrister; ”Sömn, min sovtid blir helt klart mindre för att jag ibland jobbar långt in på nätterna.”

Jag skriver för glatta livet framme på tavlan för att få med alla tankar på vilken tid som först går åt när arbetstiden inte räcker till. ”Brukar du få tillbaka den där tiden” undrar jag nyfiket. ”Ibland.” svarar någon. Men de flesta svarar ”Nej.”
Jag skakar på huvudet och utbrister ”Då är det inte ett lån. Då är det stöld. Du kan inte gå in på banken och be att få låna en miljon kronor och i nästa mening säga att du inte tänker betala tillbaka lånet, inte ens betala räntan på det.”

Vid det här laget kan man nästan se hur tankarna hoppar runt i hjärnorna på deltagarna. Deras ansikten avspeglar många känslor. En del blir upprörda. Jag bryter därför in med en snabb fråga. ”Hur märker din familj på dig att du är stressad? Resonera med din bordsgranne.” Efter några minuter kommer svaren. ”Jag blir arg, irriterad, trött, vill vara ifred.”
”Min fru säger att jag stänger henne ute när jag är stressad. Hon påstår att jag försöker se ut som att jag lyssnar, men att jag inte tar in någonting av det hon säger. ”
”Min sambo säger att jag är odräglig när jag är stressad. Slår i dörrar. Suckar. Och är allmänt grinig. Hon tycker det vore bättre om jag klev av några busshållplatser innan vårt hem och gick av mig stressen innan jag kom hem istället.”

Jag ler åt alla exempel och kan absolut känna igen mig i många av deltagarnas upplevelser. Det här är mänskligt. Det är så vi stackars människor reagerar i en värld där valen är många och kraven på tillgänglighet är större än någonsin.

Min nästa fråga blir oundvikligen. ”Om du skulle fundera ut en strategi för att bättre hantera din stress. Fundera på vad du behöver som mest när du är stressad?” Den frågan brukar generera stor tystnad. Det här är en del av dagen när jag plötsligt kan höra fläktsystemet i kurslokalen, så tyst är det. Efter en stund brukar det alltid vara någon lite extra klok och observant deltagare som noterar att allt det som behövs när vi är stressade står redan på tavlan. Det står i rutan med privat tid som vi tog av för att arbeta extra när vi inte hinner med det vi ska göra under arbetstid. Om du letar bland stöldgods, så kommer du att hitta din strategi för att hantera din vardagliga stress.

”Alex är verkligen expert på att upptäcka när hela familjen blir stressad. Då ställer han sig i fönstret och skäller. Högt och ljudligt söker han vår uppmärksamhet tills vi stannar upp och tar några djupa andetag. Tills vi lugnar våra steg. Eller tills vi sätter på honom kopplet och ger honom hans kvällspromenad. Och är det något som är avstressande så är det att ta en promenad med hunden.” Jag kan inte låta bli att le stort åt den lille Chihuahuan som helt klart verkar bestämma hemma hos min deltagare.

Tänk om det är så att du istället för att sno av din privata tid skulle kunna effektivisera hur du använder din arbetsdag istället? Tänk om
du kunde frigöra tid från möten, från hur du sköter dina rutiner, från alla avbrott och allt oförutsett som dyker upp. Kanske det är så att du egentligen behöver omprioritera och säga nej till vissa saker. Du kanske tillhör dem som tycker att jobbet är det du vill syssla med på fritiden också. Men betänk då att din hjärna i alla fall behöver återhämtning mellan varven. Tänk om du helt plötsligt fick lite mer fritid? Eller kanske lite mer fri tid. Vad skulle du längta efter att göra då? Måste erkänna att jag blir grymt sugen på att skaffa en Alex, trots risk för utskällning.

Aktivitet kostar vila. Därför tar bloggen sportlovsledigt nästa vecka och är tillbaka igen fredagen den 7 mars, utvilad, glad och kreativ.

Önskar dig en stressfri helg med mycket fri tid

Petra Brask

”The key is not to prioritize what’s on your schedule, but to schedule your priorities.”
Stephen Covey

Sparar du på champagnen?

champagne”Jag måste erkänna en sak. Jag har ju bara hört gott om dig, men jag hade ändå gjort mig en bild av hur du skulle vara. Och jag måste erkänna att jag var rädd för dig.” Chefen framför mig är en man i medelåldern som har varit med om en hel del tuffa saker i sitt liv. Han har fått klara av en utbrändhet och överlevt ett cancerbesked. Han har svårt att sitta stilla när han pratar. Det är som att han vill hylla livet i varje sekund. Och det kanske är så, när vi har varit där i gränslandet mellan liv och död, att vi vill insupa varje minut som att det var den sista. Hans historia berör mig och jag tycker han har varit så modig. ”Om jag säger så här. Jag sparar inte på champagnen, livet är för kort för det.” Jag sitter och kan inte annat än gapa. Den här mannen har helt klart för sig vad som är viktigast i livet och hur han vill prioritera. Idén om han skulle vara rädd. För mig?! Är så långt ifrån mina egna tankar att jag formligen häpnar. Den enda jag brukar lyckas skrämma är mig själv.

Den här veckan har jag träffat många kloka deltagare som uppnått resultat, klarat av kriser, bockat av projekt och uppnått drömmar och sedan sitter de och tittar på mig och säger att de är trötta. Och så kommer tårarna i ögonen. Tröttheten sveper som en skugga över ansiktet och så stryker de otåligt med handen över ögonen och ber om en kur som gör att de bara ska orka lite till. En sak till. De är beskvikna och ledsna över att de är trötta redan. Året har ju bara börjat.

Men, när nu vintern fick en seg start, och det har varit mörkt länge och du har klarat av massor, så är det väl inte så konstigt om du känner att du behöver påfyllning av energi? Om du försöker pressa in mer så kommer hjärnan att protestera eller börja gå på autopilot. Det där som skulle bli så häftigt kommer bara att falla platt. Känns det som att du behöver återhämtning, NU! Då är det antagligen så. Då hjälper det inte att chefen står och viftar i ditt ansikte och säger; ”Kom igen, nu kör vi! Nu vill jag se att ni satsar 110 procent. Lägg i en högre växel. Öka, öka!”

Ska du få med dig hjärnan och högsta växeln ett tag tills det blir vår och sol, värme och semester, så måste du ge din hjärna lite påfyllning längs vägen. Nu är det inte läge att spara på champagnen. Nu är det läge att skämma bort dig själv ordentligt. Nu är det läge att skratta. Skrattet är den absolut bästa energipåfyllaren.

Att le sänker blodtrycket, hjälper dig att slappna av, minskar stress, gör att du tränar 15-26 ansiktsmuskler, får dig att se yngre ut och sätter igång flera delar av din hjärna.

Här kommer några galna tips som kan få din hjärna med i matchen igen och kanske till och med får dig att le.

  • Gör något galet, något som är helt olikt dig.
  • Köp lösnäsor och bullar till alla på nästa gruppmöte
  • Är du arbetssökande? Häng med dina kompisar till deras jobb några dagar.
  • Gör egna kinesiska visdomsord och lägg i fruktskålen.
  • Tvinga samtliga till promenadmöten.
  • Förlägg nästa avdelningsmöte i en kreativ lokal, kanske ett museum?
  • Gå baklänges i korridorerna.
  • Nog med svart! Fram med färger ur garderoben. Ta på dig något starkt rött, orange eller varför inte knallgult!
  • Duscha kallt eller varför inte vinterbada?
  • När inget annat hjälper smörj in dig med pepparmyntsolja eller släng fram polkagrisar i en skål.
  • Gör en lista på världens tio roligaste filmer, välj den roligaste och se den.
  • Ge någon en blomma och hitta på en galen anledning till varför; ”Grattis, du har kontorets snyggast knutna skosnören.”
  • Ge någon en uppskattning och känn hur lycklig du blir av att göra någon annan glad.
  • Massage är alltid rätt.
  • Att försöka uppnå perfektion kan ta kål på vem som helst.  Inse att du har brister och är mänsklig. Det är i skavankerna vi människor får de mest intressanta samtalen.
  • Djupandas. Sträck på dig – stretcha
  • Gör om hemma eller på jobbet!
  • Var tyst på måndagar. Låter det omöjligt? Låtsas att du tappat rösten, fantastiskt skönt (och kanske inte bara för dig?)
  • Andas frisk luft och rör på dig, ut och promenera.
  • 20 minuters solsken kan göra jordens skillnad, kasta dig ut om du ser att den skiner… eller sätt dig vid ett fönster så du får dagsljus.
  • Gör en lista på 5 saker du har att se fram emot.can-t-buy-happiness

”Du var ju inte det minsta skrämmande, tvärtom, så har du fått mig att lyfta. Och på något konstigt sätt har jag gått med på att prova alla dina tips kring planering och struktur. Men det jag är mest förvånad över  är att du efter bara en kvart kunde ge en analys över vem jag är och vad som driver mig. Vad avslöjad jag känner mig. Men inte ens det var skrämmande. Jag som trodde att jag inte hade så mycket att lära egentligen och nu vill jag träffa dig igen. Har du tid med det?” Jag ler och nickar åt den modige chefen samtidigt som jag känner att där fick jag mitt glas champagne av honom.

Om det är så att du är en av dem som bara sprungit på, utan att riktigt ta in att du kanske egentligen är lite trött just nu i slutet på vår mörkaste årstid, så stanna upp och fundera en stund. Tänk om du bara fick välja en sak den här helgen som skulle kunna fylla på dig med energi? Vad skulle du välja då? Om du fick fylla på någon annan med energi? Vad skulle du göra då?

Önskar dig en helg som är en riktig energipåfyllare

Petra Brask

”Passion is energy. Feel the power that comes from focusing on what excites you.”
Oprah Winfrey

 

 

Blir du aldrig färdig?

Recovery”Det var en välbehövlig vila. Det blev två hela och så välgörande veckor. Nu känns det som att min hjärna har fått distans och orkar tänka igen. Före jul så blev minsta problem till en stor sak. Nu så här i ljuset av en vilsam period kan jag nästan fnissa över med vilken intensitet jag jagade små stackars detaljer som att de var stora, otäcka monster som skulle hanteras och tämjas. Och hela tiden muttrade jag att bara allt blev färdigt så skulle jag minsann få vila. Problemet är bara att jag aldrig blev färdig.” Mannen som pratar med mig i telefon låter så glad. Jag kan se honom framför mig i sitt cendrébruna hår och stora skägg. Han har en mjuk stämma när han är på gott humör. Men de som jobbar med honom vet att han kan få en mycket bestämd skärpa när han blir stressad eller irriterad. Och han blir väldigt lätt irriterad när han blir stressad. Vem blir inte det? I hans fall höll det på att kosta honom familjen.

Den här veckan har jag mött deltagare som haft en helt annan energi än när jag mötte dem före jul. Och jag kan bara instämma för egen del. Ledigheten bjöd på en stor dos påfyllning av energi. Förutom julfirande och skidåkning så roade jag mig med att lyssna på årets Vintervärdar i P1. Om du av någon anledning inte fick tid att lyssna på Tomas Sjödin, så har jag i slutet av bloggen lagt in hans vinterprat från den 28 december.

Tomas Sjödin är författare, pastor och föreläsare och har skrivit många böcker. Han är dessutom krönikör i Göteborgs-Posten. I sitt vinterprat berättar han att det finns ord som han fruktar innebörden av. Ett av dem är ”förgäves”.

Det får mig att tänka på hur många deltagare som, när vi pratar om vad som ger dem motivation i jobbet, nämner hur viktigt det är med mål och mening. Att veta att de bidrar till verksamheten, men också hur viktigt det är att få feedback för sin insats. ”Det värsta är när man inte hör något alls. Eller när man hör att det man gjort inte var till någon nytta. Eller att man gjort något helt i onödan.” är vanliga kommentarer när vi pratar om tids- och energitjuvar på jobbet. Många deltagare tar som exempel upp rapporter som de fyller i till någon ekonomiavdelning och där de tycker att de fyller i samma saker i flera olika rapporter, men undrar om informationen någonsin används och hur stort värde den ger? Tänk om du lägger ner en oerhörd kraft och tid på en väldigt omständlig rapportering som är förgäves?

Det leder mig osökt in på hur viktiga ord kan vara. Och att det finns andra källor till energi än bara återhämtning. Ibland kan det vara de minsta orden som ger mest. Tack. Tack för att du fyller i den här rapporten. Tack för att du alltid lämnar in din lönerapport i tid. Tack för att du är en så himla härlig kollega. Tack för att du gör ett så bra jobb i det här projektet.  Det korta ordet på fyra bokstäver uttrycker att det finns ett värde i det man gör.

Inte minst när vi kommer hem kan det lilla ordet få stor betydelse. Tack älskling, för att du ordnar med tvätten. Tack för att du tänkte på mig idag. Tack för att du plockade ur diskmaskinen. Tack för att du var tyst, när jag behövde lugn och ro omkring mig.

Men ibland när orken tryter orkar vi inte vara så himla tacksamma mot vår omgivning. Vi kanske i bästa fall orkar på jobbet, men inte när vi kommer hem. Där tar kraften liksom slut. Och så blir vi besvikna på oss själva för att vi inte är de där människorna vi skulle vilja vara med de som står oss närmast. Ibland förväxlar vi kanske bristen på ork, med bristen på kärlek? Vi glömmer kanske att det är enklare att skaffa ett nytt jobb än att skaffa en ny familj?

Eller hade du tänkt hinna med dig själv och familjen när det är mer lämplig tid för det? Eller när du inte orkar jobba mer? Eller när du är klar med det som måste göras?

En liten retlig detalj i livet är att man aldrig blir färdig. Det finns alltid något staket som ska målas, någon kartong som ska rensas, något projekt som ska avslutas.

När trycket på vardagslivet ökar, så är det viktigt att hålla i minnet att det är just det, vardagslivet – som är livet. Det kommer inte något annat liv efter det sedan. Det är inte så att vi först lever vardagslivet i 80 år och sen kommer lyxlivet.

Tänk om det här året ska bli ett år med lite mer lyx i vardagslivet? Med större marginaler, lite mer vila mellan varven, lite återhämtning trots att den där att göra-listan inte är färdig. Aktivitet kostar vila, det vet varenda idrottsman. Och om det också kostar kärlek, då vore det ju rentav lönsamt att vila tillsammans med dina nära och kära ibland. Se till att du har planerat in nästa längre återhämtningsperiod och att du skapar lite luft i kalendern så att du får det att fungera under tiden. För när vi blir stressade tappar vi inte bara tålamodet och distansen till saker och ting. Vi minskar också vår effektivitet och vår förmåga att fatta bra beslut.

Önskar dig en lyxig helg

Petra Brask

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/291148?programid=2071

“Hopeful thinking can get you out of your fear zone and into your appreciation zone.”
Martha Beck

Sida 1 av 41234

Petra Brasks fredagsblogg

Här bloggar jag varje fredag och delar med mig av tankar och reflektioner kring mitt liv som effektivitetskonsult. - Petra Brask

Kontakt

Petra Brask
VD och Senior Effektivitetskonsult
info@petrabrask.se
www.petrabrask.se
@PetraBrask