Ny inspiration och reflektion varje vecka!

Home

En talares värsta mardröm

Strålkastarljuset lyste mig i ögonen, droppar av svett rann under skjortan längs med ryggen och i huvudet ljöd tusen röster ”Vad sa du nu?!” ”Så heter det väl inte?!” Åhörarna skruvade på sig och några la demonstrativt armarna i kors.

Har du någon gång stått inför ett större antal åhörare och undrat hur du tänkte när du åtog dig uppgiften att hålla tal?

Den här veckan har haft inslag av prestationsångest. Min käre man fyller 50 år och det är dags för hyllningstal till helgen. I mitt huvud kommer ovälkomna tankar som att släkt och vänner vet att jag jobbat som utbildare och föreläsare i 17 år och deras förväntningar måste vara skyhöga. Tänk om jag inte levererar? Det är ett utmärkt sätt att försätta sig själv i total blackout och kreativitetstorka. Att vännerna förmodligen inte haft tid att tänka på något annat än att få ihop vardagen och sina egna tal är inget som har slagit mig.

Vid det här laget är det väl allmänt känt att orden bara står för 7%  av det som lyssnaren tar in, resten av kommunikationen består av din röst och ditt kroppspråk. Vad är det då som gör konsten att hålla tal till en utmaning?

Jag tror vi kan dela upp utmaningen i tre delar

  1. Att överhuvudtaget framträda för en större samling. Känna att du har allas ögon på dig.
  2. Att ha ett bra innehåll. Det finns ämnen som folk tycker är ointressanta, men som kan växa om du är bra på att framföra det.
  3. Ett bra framförande. Att kunna klassisk retorik, med logik, språk, struktur, rätt nivå och kanske ett stänk av humor.

Låt säga att du fixar 2 och 3 när du står hemma på kammaren, men ändå får scenskräck när det väl gäller. Vad kan man göra åt det?

Efter gymnasiet skulle jag prova att jobba som reseledare i Spanien en sommar. Det som slog mig var hur himla obehagligt jag tyckte det var på scenen i strålkastarljuset. Åhörarna försvann i en dimma och det susade i öronen på mig.  Jag började läsa allt jag kom över om retorik och metodik. Hur lägger man upp ett bra anförande? Vad ska man tänka på? Det resulterade i att jag mycket väl förstod hur man skulle göra, men när jag blev stressad av att stå framför folk, så gjorde jag alla fel. Den insikten var nästan värre.

Jag tog en kvällskurs på TBV som hette ”Våga tala”. Första gången jag ställde mig upp inför gruppen bad kursledaren åhörarna att blunda. Då kändes det bättre och plötsligt kom flytet. Efter lite träning, kunde deltagarna titta och jag tappade ändå inte bort mig.

Idag när jag står på scen, får jag fortfarande rampfeber ibland, men då har jag en röst i huvudet som säger ”Du har ju gjort det här så många gånger nu.” Övning ger färdighet, övning ger trygghet.

Scenskräck eller inte så finns det inga genvägar. Ett tal eller föredrag behöver förberedas. Bjuder dig här på en mall som jag brukar använda mig av:

  1. Inledning: en rolig bild, något som får åhörarna att skratta, då slappnar både du och de av. Vill du fånga deras intresse, så börja berätta en intressant historia som knyter an till ditt ämne. Någon du precis träffat, något som hänt. Men avsluta den inte. Sluta mitt när det är som mest spännande och gå över till punkt 2.
  2.  Vad: Vad är du här för att prata om – en mening.
  3. Varför: Frågeställningar och motiveringar. Vad har du för nytta av det här? Vad ger det dig att veta det här? Skulle det vara till nytta för dig att få ett enkelt redskap..? Ställ max tre frågor (ställer du för många, framstår du själv som ett enda stort frågetecken) och se till att de besvaras innan du är klar med ditt tal.
  4. Fakta: Studier, undersökningar, statistik, siffror. Det kan vara fakta och siffror om dig själv, så att du styrker din trovärdighet att prata om ämnet. Men även fakta kring det ämne du ska prata om.
  5. Hur: Hur går man går tillväga. Tips och lösningar. Har man en övning så gör man den i hur-delen.
  6. Tänk om: En kort framtidsfundering. Kan du tänka dig fler användningsområden för den här övningen? Tänk om det är så enkelt att…? Gå igenom ett tänk om-scenario.
  7. Frågor: Om åhörarna ska få ställa frågor, så tas de här. Alternativt ställ egna frågor och se till att du besvarat de frågor du ställde under punkt 3.
  8. Sammanfatta: Kort repetition.
  9. Avsluta: Avsluta den historia som du började med. Knyt ihop till början av föredraget.

Min kära bonusdotter som läser till Civilekonom på universitetet, kom inflygande på mitt kontor efter sin kurs i retorik och sa: – Nu har jag ett kanontips som jag lärt mig. När man går upp på scenen ska man tänka ”Fan, vad snygg jag är!” Det går inte att ha dålig hållning då!

Tänk dig att du är en otroligt vacker 22-åring och går upp på scen. Hur härligt skulle inte det kännas?

Så vad är en talares värsta mardröm? Jag tror vi alla kan känna igen oss i detta klipp från TED talks

http://www.ted.com/talks/a_ted_speaker_s_worst_nightmare.html

Önskar dig en talande helg

Petra Brask

 

”Behärska ämnet, så kommer orden av sig själva.”
Cato d.ä.

10-i-topp tipsen inför hösten

När vi kommer tillbaka till jobbet efter semestern så är huvudet fullt med det vi lämnade innan semestern och som nu poppar upp. Saker som vi kanske sköt upp till efter semestern? Vi står inför någon slags startblock inför hösten och funderar på hur vi bäst ska ta vara på denna chans till ”nystart”?

 1.       Fånga tiden – gör en tidsbudget

Alla betraktar vi vår tid som en värdefull resurs. Lika självklart som det är att göra prognoser och budgetar med vår ekonomi, så bör vi betrakta vår tid och vår planering på samma sätt.

Höststarten är ett bra tillfälle att se över din långtidsplanering. Vilka mål har du? Vad förväntas du uppnå? Tänk efter om det finns ett antal viktiga saker som behöver göras under hösten och se till att boka in tid för dem redan nu (t ex utvecklingssamtal, budgetarbete, projekt).

2.       Ha marginaler

Förstå att det kommer ske oförutsedda saker. De flesta människor är tidsoptimister och tar till för snålt med tid när de beräknar hur lång tid saker och ting ska ta. Ha marginaler, ta till lite extra, njut av att bli klar med saker i tid eller till och med före utsatt tid. Vad är det värsta som kan hända? Att du får tid över?

3.       Belöning och mål

Lägg även in en del belönande mål på vägen. Det kanske låter lyxigt när du kommer tillbaka från semestern att redan nu planera in nästa, men jag tror det är viktigt att ha något att se fram emot. När blir julsemestern? Vad gör du då? Se till att den bokas in så att det inte blir någon halvmesyr eller sista sekunden-lösning.

4.       Veckoreflektion

De timmar du har under en arbetsvecka ska gå jämnt ut med dina viktigaste arbetsuppgifter. Om du ständigt hamnar på minus och måste ”låna” för mycket tid av din fritid för att få jobbet att gå ihop, så behöver reflektera över hur du förvaltar dina tillgångar. Ta för vana att stanna upp i slutet av veckan och stäm av din långtidsplanering. Har det du gjort under veckan tagit dig närmre dina mål?

5.       Ifrågasätt vilka möten du är med på

Vanligaste orsaken till ineffektiva möten är att deltagarna kommer oförberedda… p g a att de inte ”hinner” förbereda sig…  för de har ”för många möten”. I Sverige är vi duktiga på att skapa konsensus och se till att alla är med på besluten, men det kostar mycket mötestid och vi ser gärna till att bjuda in alla till samtliga möten. Kanske med rädsla för att någon ska bli trampad på tårna för att de inte blir inbjudna? Se över de möten du deltar på, behövs alla? För vem, vilka? Är de effektiva?

6.       Inkorgen i mejlen är en brevlåda – inte en ”att göra”-lista

Kan det ibland vara så att det du tänkt göra under dagen försvinner till förmån för det som råkar trilla in i inkorgen? I dagens läge kan vemsomhelst få tag på din mailadress och din inbox fylls på med bråttom och viktigt samt med en hel del oväsentligheter, som du kanske ägnar dig åt av bara farten. Låt inte mejlen skapa din vecka efterhand.  Se till att det är din planering som styr.

7.       Se upp med tidstjuvar

I samband med att man ser över sin arbetssituation så är det väsentligt att se över eventuella tidstjuvar. Hur kan du arbeta effektivare? Självklart handlar det om din egen realistiska planering med mål och delmål, men vi är så beroende av varandra. Att bli effektivare kan handla om att se över hur du använder dina elektroniska verktyg men också om hur du samarbetar effektivt med dina kollegor och den organisation du har omkring dig.

8.       Fastna inte i detaljer

Förr gick man bort i korridoren och pratade med sina kollegor, nu skickar man ett mejl till 3-4 personer. ”Ska vi vara med på mässan?” Och alla svarar alla – och alla svarar olika – och så är cirkusen igång. Det sker mycket dubbelarbete, många är involverade i det mesta. Alla behöver inte vara involverade i allt. ”För din info” är bra i vissa fall, men ibland skickas mycket information omkring i mejlsystemet för att vi är rädda att någon ska känna sig utanför, eller för att visa chefen att vi jobbar, eller för att sätta press på någon annan. CC-mejl har blivit ett sätt att involvera Gud och alla.

9.       Sätt gränser – hjärnan behöver återhämtning

Det finns människor som checkar in på jobbet, jobbar och checkar ut igen efter 8 timmar och då är de klara för att låta familj och fritid ta vid. Men långt ifrån alla har det så. Med smartphones som har både mail, linkedIn, Facebook och twitter kan vi uppleva en förväntan att vi ska vara tillgängliga dygnet runt.

Det gränslösa arbetet ställer höga krav på vår förmåga att ta in information, bearbeta och förädla den, fatta beslut och genomföra dem. Din förmåga att sätta gränser blir alltmer avgörande för din hälsa.

10.  Ta emot hjälp

Var inte rädd för att be om hjälp. I det informationssamhälle vi lever i är det många som behöver verktyg för att inte tappa bort sig själva och sin riktning i allt brus.

Tänk om du skulle frigöra både tid och energi på att förändra något till det bättre? Börja med det som skulle göra störst skillnad och unna dig en skön nystart inför hösten.

Önskar dig en skön helg

Petra Brask

”Om man tänker efter en stund kan det hända att man kommer fram till ett mycket viktigt beslut.”
Nalle Puh

 

Semestern är viktig för din hälsa

”Tror du på Gud? Nej, Lind. Jag tror på Robert Lind i Kramfors. Jag är övertygad att han finns. Dessutom har jag tyckt mig höra hans röst.”-  Hur då? ”Jag ringde upp honom…” Emma Wiklund är sommarvärd i P1 och har med ett klipp från Hasse & Tage, dessa tidlösa underhållningsgudar, som även jag växt upp med. Jag skrattar och minns, reflekterar och njuter med mitt i kaffe på verandan. Det är sommar och semestern börjar på riktigt.

Det är alltid lite klurigt när du är din egen chef att bestämma när du ska få semester och hur mycket du är värd att vara ledig. Det gränslösa arbetslivet utgör möjligheter till flexibla arbetstider, men också tveksamheter till när kan vara ledig med gott samvete och när du borde vara tillgänglig. Något som ställer till det för de som förhandlat bort övertid mot en veckas semester extra. Innebär det då att du förväntas vara tillgänglig dygnet runt? Även under semestern?

Jag har deltagare som säger att deras jobb är deras fritidsintresse och de vill minsann vara tillgängliga, det skulle kännas konstigt att tappa kontrollen bara för att det råkar vara helg eller semester.

Den senaste studien, ”Gränslöst arbete -möjligheter eller krav”, gjordes 2010. En majoritet av personerna i studien, 80 procent, vill separera arbete och fritid. Endast 20 procent vill ha mer flytande gränser. Problemet för många är att det inte alltid går att hålla fast vid den strategi man önskar sig.

Det gränslösa arbetet ställer höga krav på vår förmåga att ta in information, bearbeta och förädla den, fatta beslut och genomföra dem. Din förmåga att sätta gränser blir alltmer avgörande för din hälsa.

Utmärkande för att lyckas med den strategi du valt, oavsett vilken, är att kunna organisera ditt arbete effektivt och jobba självständigt, att själv kunna avgöra när du är färdig med en arbetsuppgift och att kunna säga nej och sätta gränser .

Semestern är viktig för din hälsa. Flera forskningsstudier visar på översjuklighet och överdödlighet hos de som inte tar någon semester. Semestern spelar en central roll för mental och kroppslig återhämning.

Men hur kommer det sig då att Sverige, ett land som har ett av de längsta semesterperioderna i Europa, har så mycket stressrealterad sjukskrivning?

Forskarna Bengt Arnetz och Jessica de Bloom presenterar ny forskning som absolut stödjer att semestern är viktig för hälsan men inte att en lång semester skulle vara bättre än flera kortare ledigheter. I samma andetag skriver de att dom som själv styr över innehållet på sin semester är de som återhämtar sig mest.

Det räcker alltså inte bara med att se semestern som en passiv process och forskarnas fokus läggs allt mer på vad vi gör under vår semester. Det finns glädjedödande forskningsrapporter som visar att effekterna av din semester avtar redan en vecka efter att du kommit tillbaka till arbetet igen. Dessa rapporter betonar vikten av regelbunden återhämtning. Semestern är alltså inte en engångsaktivitet, en gång per år, som ska räcka till nästa sommar.

Det jag gillar i det budskapet är att det tar bort prestationsångesten inför den stundande semestern. Om jag ska sammanfatta de rapporter jag tagit del av, så handlar det om att styra själv över din semester och se till att koppla av. Naturen gör gott för själ och hjärna. Att umgås kravlöst med vänner och bekanta laddar batterierna, likaså reflektion och njutning i alla former. Det är där sommarvärdarna i P1 och Hasse & Tage kommer in. Det ger både reflektion, njutning och goda skratt i hängmattan eller varför inte på sommarpromenaden.

Men framförallt betonar psykologerna att om du har för vana att ägna dig åt självspäkning och självrannsakan…  Gör det någon annan tid på året. Din hjärna behöver semester. Till och med från dig själv.

En riktigt skön sommar önskar jag dig och så möts vi på bloggen igen i slutet på augusti

Petra Brask

”Den dagen kommer när vintern frågar; Vad gjorde du hela sommaren?”
Tjeckiskt ordpråk

 

Är du kontrollfreak?

Vi är alla vanemänniskor som skapar ritualer för att känna oss trygga. Om vi gör något tillräckligt många gånger så blir det till slut en vana – vare sig vi vill eller inte.

Har du någon vana som du helst skulle vilja ändra på? Kankse någon ovana? Har du någon ritual som ”hjälper dig” att skapa kontroll över tillvaron?

I sökandet efter njutning och trygghet försöker vi hålla oss borta från smärta och besvikelse berättar coachen Emma Pihl i ”Shortcut” den 7 juni. Vi skapar ritualer för att känna oss trygga – som att kolla tre gånger om ugnen är avstängd. Hon förklarar att om vi gör något tillräckligt många gånger så blir det till en vana, och att vanan till slut kan bli ett tvång som kontrollerar oss.

Kontrollen kan yttra sig på olika sätt. På jobbet kanske du korrläser dina mejl fem gånger, dubbelkollar kollegors arbete eller måste klara av två av veckans fyra viktiga arbetsuppgifter redan på måndagen för att du ska känna dig nöjd. Kontrollbehovet kan även visa sig i privatlivet då du slänger dig på mobilen direkt när sambon ska ha slutat för att se om hon eller är på väg hem, eller rättar dina barns läxor två gånger

Till slut blir du inte närvarande i något du gör även om det känns som om du har kontroll på två lägen samtidigt.

Läs hela artikeln för att också få tips om hur man kan komma till rätta med ett för stort kontrollbehov

http://shortcut.nu/artiklar/1564/Sa-far-du-kontroll-over-ditt-liv

Kanske är det dags att använda semestern till att komma till rätta med några ovanor? Eller varför inte börja redan den här helgen?

En njutningsfull helg önskar jag dig

Petra Brask

”Den andra halvan av en människas liv består av vanor som förvärvats under den första halvan.”
Fjodor Dostojevskij (1821-1881)

Dags för en teknisk sabbat under semestern?

”I år ska vi bara ta det lugnt på semestern. Vi ska bara vara i sommarstugan och renovera lite grann, sen har sonen ett fotbollsläger där jag ska vara assisterande tränare och så behöver vi resa till svärmor och hjälpa henne att rensa ut vinden. En vecka i Grekland blir det också och då ska jag ta mig igenom några böcker som jag bara måste läsa för jobbets räkning.” den mörkhårige chefen lutar sig tillbaka i stolen och dricker sitt rykande kaffe samtidigt som han följer ångornas väg med blicken och panorerar ut genom fönstret. Ut på andra sidan. Otålig att komma igång med sitt nästa stora projekt. Semester-projektet.

”En del jobb blir det förstås, man kan ju inte lämna den här skutan helt och hållet. Måste ju ha koll på mejlen, annars kan man inte koppla av. Vet du förresten hur man kommer igång med Twitter?” Hans fingrar trummar på skrivbordsytan och ena foten slår som en trumpinne mot stolsbenet samtidigt som han hejar på en medarbetare som går förbi hans arbetsplats.

Svenskar har svårt att koppla av under semestern. Hälften har avbrutit eller skjutit upp semestern på grund av jobb och lika många har svårt att varva ner när de är lediga. Majoriteten kollar jobbmailen trots att det är semestertider. Många gånger för att man tror att det förväntas av en, för att ”andra gör ju det” eller ”jag vill inte ha så mycket att ta tag i när jag kommer tillbaka” men självklart också p g a (o)vana och nyfikenhet.

Ska vi ha dåligt samvete för att vi kollar mejlen på semestern? Ska vi ha dåligt samvete för att vi inte kollar den? Varför ska vi ha semester över huvudtaget?

I Nederländerna och Danmark hittar du de minst stressade cheferna i världen enligt Revisions- och konsultföretaget Grant Thorntons årliga internationella undersökning på 6000 företagsledare i 40 länder.

Danmark är också landet där majoriteten av semesterfirarna kopplar bort jobbet så fort ledigheten tar vid. Över hälften struntar dessutom i jobbmailen hävdar nätresebyrån Expedia i en färsk studie gjord på 7800 personer från 20 länder.

Svenska företagsledare är stressade trots att de tar bland de längsta semestrarna i världen. 1 av 5 svenska företagsledare är mycket eller t o m extremt stressade. De mest stressade företagsledarna finns dock i Botswana och Grekland.

Att försöka nå sina mål är den främsta orsaken till stress och fysisk träning är den vanligaste stressdämparen. Hela 62% av världens chefer säger att man utövar sport eller träning för att minska stress.

Näst vanligaste sättet för svenska chefer att avhjälpa stress är att delegera till kollegor. Det skiljer sig från det globala snittet, där underhållning i hemmet (?!) kommer på andra plats. Detta tycks vi svenskar knappt ägna oss åt alls.

I Filippinerna ägnar sig 97% av cheferna åt att roa sig i hemmet för att dämpa stressen. Man kan ju undra vad de gör? Och om det funkar?

Tabellen: Andel företagsledare som utför de globalt fem populäraste aktiviteter i avstressande syfte

Semestern borde vara en välbehövlig vila för en stressad själ, men så ser inte de svenska företagsledarna på ledigheten. Trots att de kommer på tredje plats när det gäller att ta ut semester – 23 dagar i snitt, så är det bara 15% som anser att semester minskar stressen. Att ha så pass mycket semester och ändå vara stressad är relativt ovanligt vilket du kan se i diagrammet nedan. De ryska företagsledarna tar ut överlägset mest semester – hela 36 dagar i snitt. (I Japan tar cheferna bara ut 5 dagar i snitt och de kinesiska cheferna 7 dagar och där är också cheferna mer stressade än i andra länder.)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5 tips för en vilsam semester

Alla dessa tekniska verktyg och sociala medier som pockar på din uppmärksamhet kan mycket väl ge en falsk känsla av att allt är så bråttom och att du måste ”stå på tå” för att hänga med och inte hamna efter. Du försöker kanske jobba över och tänjer på sömntimmarna för att få ihop dygnets alla aktiviteter och krav på dig. Låt säga att du har hållit på så ett tag? Då är det risk för att din hjärna till slut lider av en kronisk brist på sömn och att en dimma av trötthet till slut sveper in över dygnets alla timmar.

Semestern är din chans att vila ifatt och återhämta dig samt bryta en del av de tekniska ovanor som kanske har börjat styra ditt liv. Förstör inte den chansen genom att boka in semestern som att den är årets största projekt där du har lovat bort varenda sekund. Att ha några saker att se fram emot är väl en dröm men se till att du har utrymme för:

Reflektion
Ta tid för dig själv, stanna upp, fundera, njut av att vara i dina egna tankar.

Spontanitet
Unna dig att vara spontan. Kolla in en kul annons på någon lokal sevärdhet. Packa en picknick-korg. Förläng semesterresan.

Njutning
Njut med familj och vänner som ger dig energi (skippa de som tar energi, semestern är för kort… livet också för den delen…), långa middagar och samtal (utan att någon i sällskapet får en frånvarande blick och fipplar med telefonen under bordet för att man måste checka in hela familjen på Facebook)

Naturen
Passa på att vara ute i naturen. Studier visar att immunförsvaret stärks och att lugnet i naturen hjälper din hjärna att processa all stimuli som du utsätts för. Så ut med dig, inte bara för att njuta av frisk luft utan för att stärka immunsystemet och din hjärna.

Ledighet
Sluta ha dåligt samvete. Dåligt samvete är så vansinnigt okonstruktivt. Ge dig själv semester från åtminstone det. Om du ska ägna dig åt självspäkande och utöva självrannsakan så gör det någon annan tid på året. Nu behöver du få slappna av och vara ledig. Till och med från dig själv.

Tänk om du skulle ta den här helgen och börja öva på att varva ner? Med tanke på att vi i Europa har en fantastisk massa semesterdagar åtminstone om vi jämför med övriga världen, så vore det väl toppen om vi, såsom danskarna, kan ta och koppla av lite under dessa dagar.

En dejlig helg önskar jag dig

Petra Brask

”Semester är bara en av grenarna i kampen mot grannarna.”
Eddie Cantor (1892-1964)

Sida 29 av 48« Första...1020...2728293031...40...Sista »

Petra Brasks fredagsblogg

Här bloggar jag varje fredag och delar med mig av tankar och reflektioner kring mitt liv som effektivitetskonsult. - Petra Brask

Kontakt

Petra Brask
VD och Senior Effektivitetskonsult
info@petrabrask.se
www.petrabrask.se
@PetraBrask