Ny inspiration och reflektion varje vecka!

Arkiv för Mental inställning Kategorin

Supermänniska = inte du

Den kvinnliga mellanchefen som ringt mig suckar bekymrat och jag hör hur hennes stol gnisslar i protest när hon uppgivet lutar sig tillbaka. ”Jag tänkte att det skulle bli bättre, nu när jag kom tillbaka från semestern… och har fått vila… att det liksom skulle vara borta då… men det känns som att jag har legat vaken hela natten och tänkt på jobbet…”

Tankar på jobbet verkar ta mer av vår tid än någonsin. I USA jobbar den genomsnittlige arbetaren 55 timmar i veckan. I Europa har korta arbetsveckor länge varit normen, på pappret… men e-post, SMS, mobiltelefoner och uppkoppling till jobbet hemma och på semestern håller oss bundna till kontoret även när vi tekniskt inte borde vara ”i tjänst”.

”…Efter bara tre veckor känner jag så dåligt samvete över att inte räcka till vare sig hemma eller på jobbet… och det känns som att jag inte bidrar…eller att jag inte får uppskattning för det jag gör…” tonen blir tvekande, långsam, hon tänker, sen säger hon på sin mjuka norrländska ”Jag vet att jag aldrig kan bli som min chef, så duktig, så omtyckt, och min kollega som är så bra på allt och jobbar jämt, men.. Jag vet inte, Petra, jag vill bara känna att jag gör ett bra jobb. Är det så konstigt?”

Nej, det är inte så konstigt. Det konstiga är definitionen på ett bra jobb… att din definition handlar om en jämförelse med andra… och att du alltid kommer till korta då.

Han är så bra på det, och hon jobbar si och så, Janne sa så bra saker sist och Anna är så bra på att sammanfatta. I dina tankar räknar du upp vad varje människa en och en är så bra på och lägger ihop det och får summan supermänniska = inte du, långt ifrån du.

Det finns säkert en eller flera saker som du också är bra på. Är jag övertydlig om jag säger att det blir en orättvis jämförelse med andras sammanlagda begåvningar? En högst orättfärdig bedömning av dig själv och din egen förmåga. Inte ens Moder Teresa hade klarat det.

Jag brukar be mina deltagare ge exempel på när de haft en bra vecka på jobbet och hemma samt tips på hur de kan skapa det oftare (det finns en enorm kraft i att komma fram till det själv). Nedan är några av deras svar tillsammans med mina erfarenheter, som jag hoppas kan inspirera dig till att skapa en sund inställning till dig själv och din egen insats:

1. Din inställning
Oavsett hur mycket du älskar ditt jobb, oavsett hur stor en del av ditt liv du är beredd att låta det ta, så är det i slutändan du som måste kunna ”stänga av” och välja att njuta av din fritid. Din hjärna är inte gjord för att vara ”uppkopplad” hela tiden.

2. Lär dig att säga ”Nej”
Om du har problem med att hänga med i allt som händer i ditt liv, kan det kanske vara så att du har lovat bort mer tid än du har? Dubbelkolla med din kalender innan du svarar.

3. Njut av fri tid.
Ibland kan vi bli stressande med alla inbokningar och att göra-listor, så till den grad att vi slutar planera och göra listor (ironiskt men tyvärr alltför vanligt…). Se till att också ha en helt listfri dag och njut av att bara ta saker som de kommer.

4. Håll kommunikationen öppen
Låt dina nära veta vad som händer i ditt arbetsliv när det blir hektiskt, så att du öppnar upp för förståelse. Men håll öron och ögon öppna för vad de säger också. Om din partner, dina vänner eller dina barn börja klaga – eller säga rakt ut att du arbetar för mycket – lyssna på dem. De är vanligtvis bättre på att läsa dig än vad du själv är…

5. Var ärlig mot dig själv
Detta är det svåraste, men också den mest nödvändiga. Under din veckoreflektion bör du fråga dig själv ”Är det så här jag vill ha det?” Och följa upp genom att gå igenom hur du lyckas skapa balans i dina 24 timmar per dygn. Var ärlig – det här är ditt liv vi pratar om.

”Det var skönt att få hjälp att bena ut det här.” Jag hör hur hon, äntligen… släpper ut en lättnadens suck… efter en halvtimmes samtal… den tid det tog för henne själv att inse att hon varit sin egen största energitjuv (och tidstjuv). ”Det är som att min hjärna är den värsta terroristen. När jag blir stressad upprepar jag negativa saker och klankar ner på mig själv, när allt jag vill och behöver är uppmuntran och höra att jag gör ett bra jobb.”

Tänk om vi inte kan sitta och vänta på att chefen, kollegan eller partnern ska vakna upp ur sin dvala och ge oss den bekräftelse vi behöver. Tänk om det är enklare än så? Hur skulle det kännas att ha den kraften själv?

Det är en härlig känsla att du med en enkel uppskattning kan tysta ner någon annans terrorist och tro mig, vi lever alla med varsin ibland…

En underbar givande helg med mycket uppskattning önskar jag dig,

Petra

”Det kan vara lättare att ge än att få och ger du mycket så får du mycket.”

And in English:
http://time4petrabrask.wordpress.com/

Javisst, det här ska förändras och det är alla andras fel!

”Javisst, det här måste förändras på vårt företag och det är alla andras fel… så jag har ingen som helst del i det här, förstår du, Petra.” Sitter och reflekterar så här på fredagen och tänker på de företag och deltagare jag mött och coachat denna vecka. Har du någon gång stött på en människa som med sin blotta närvaro kan lysa upp ett helt rum? Har du någon gång stött på motsatsen? Jag undrar vad som ger vissa människor energi och om en del människor överlever enbart tack vare andras energi?

Förstå mig rätt; detta uttalande kommer från en deltagare som är väldigt positiv till kursen, till kursledaren (jag) och oerhört positiv till att andra människor minsann behöver göra en STOR förändring. Det här är en människa som för länge sedan gett upp, som spelar en charad, som absolut inte brinner för det han gör. Han har liksom brunnit upp, som han uttrycker det själv. Hur orkar man gå till jobbet då? undrar jag. Ja, jag går till jobbet, men jag stänger liksom av och när jag kommer hem så springer jag några mil och så är den arbetsdagen liksom borta.

Nu har han fångat mitt intresse. Kan en dålig arbetsdag få mig att börja träna? Det skulle jag verkligen behöva! År 2010 har jag lovat mig själv att ta upp träningen. Jag var i en fantastisk form (fysiskt) när jag skilde mig för 4 år sedan och när jag träffade min nya man, så gick det bara utför, jag har jäst som en bulldeg helt enkelt och behöver ta tag i detta. Som tur är uppnår jag den ringa åldern av 40 den 4 augusti, 2010 och mitt mål är givetvis att stå där hur ”super in shape” som helst och ta emot mina gäster. Nu ger plöstligt denna deltagare ett oerhört viktigt tips! Var olycklig, otillfreställd med något i ditt liv, börja träna! Hmm… finns det inget bättre sätt?

Jag tror att om man vill uppnå resultat i sitt liv så behöver man veta exakt VAD man vill uppnå för resultat, HUR man ska gå till väga och framför allt ha LUSTEN att genomföra det. Vad ger mig lusten att träna? Andra människor som tränar och tycker det är kul! Helt klart är det här en sak för mina vänner att ta tag i och jag underskattar inte min del i det hela, jag förstår att det här även innefattar mig. Låt mig få återkomma till dig hur detta fortskrider under 2010, inte så mycket för din skull, som för tillfredställelsen att sätta lite press på mig själv i denna fråga.

Tillbaka till min oförändringsbenägne deltagare som tycker att han själv är ett offer för omständigheter och att han absolut inte har någon som helst del i olycka efter olycka som drabbar honom. Nä, nä, här handlar det helt om hur hans chef behandlar honom och hur hans kollegor beter sig. Jag frågar om han tror att en människa som i grunden har en positiv inställning till det som sker omkring honom, kan påverka andra människor på ett positivt sätt. ”Absolut!” svarar han genast. ”Det är jätteviktigt!” Jag frågar om han tror att negativa människor som i grunden tror att det kommer att gå åt hel..te, också kan påverka det som händer omkring sig. ”Absolut!” svarar han nu och tittar misstänksamt på mig. Då undrar jag bara om du tror att du själv har någon del i hur dina kollegor och chefer behandlar dig? ”Nej, det har absolut inget med mig att göra.” svarar han och tittar desperat på mig. Jag låter en talande tystnad passera mellan oss och väntar tålmodigt på att han ska vara den första av oss som tar upp ordet igen och med min oerhörda tro på att det finns något positivt hos alla människor, så hoppas jag att hans ord ska handla om att han kliver fram i förarsätet i sitt liv och börjar styra själv, istället för att sätta sig i baksätet och tjura igen. Det som glädjer mig är att min deltagare mot slutet av dagen faktiskt inser att han kan styra över en hel del i sitt liv och att han faktiskt trivs med att få positiv feedback från sina kunder och kollegor när han gjort ett bra jobb.

Vem gör inte det?

Innan jag sätter mig i taxin för att åka till flygplatsen och så småningom ta mig hem ger han mig ett stort, varmt leende och säger att ”Petra, jag hoppas du inte har uppfattat mig som negativ idag. Jag är i grunden en väldigt positiv människa. När jag tänker efter är jag nog en av de gladare och piggare medarbetarna på det här företaget.” Vad roligt, säger jag glatt och då ser jag fram emot att träffa den glada och positiva du, vid nästa kurstillfälle.

Lättad sätter jag mig i taxin och lutar huvudet tillbaka mot sätet. Förundrad undrar jag vad som hände från morgon till eftermiddag med denne deltagare? Jag vet inte, men kan han, så kan jag. Jag säger bara Beach 2010, here I come!

Trevlig helg!

Petra, Effektivitetskonsult

Sida 4 av 41234

Petra Brasks fredagsblogg

Här bloggar jag varje fredag och delar med mig av tankar och reflektioner kring mitt liv som effektivitetskonsult. - Petra Brask

Kontakt

Petra Brask
VD och Senior Effektivitetskonsult
info@petrabrask.se
www.petrabrask.se
@PetraBrask