Ny inspiration och reflektion varje vecka!

Arkiv för Balans i livet Kategorin

Får du ihop livspusslet?

Tänk dig att du viger större delen av ditt liv till ett jobb som du avskyr för att kunna köpa saker som du inte behöver så att du kan imponera på människor du inte gillar. Låt oss hoppas att det inte gäller dig?

Den här veckan har jag varit på ett företag där problemet inte har varit för mycket jobb utan snarare nedläggning och hotet av för mycket fritid. Korridorerna har ekat spöklikt tomma där jag har gått förbi rum efter rum som för bara några månader sedan var fyllda med liv och rörelse, med passion och intensitet, med människor som brann för företagets utveckling och sitt bidrag till den.

På de små whiteboard-tavlorna utanför deras rum har jag läst hälsningar som ”Gått för alltid.” ”Lycka till.” och ”På möte med Darth Vader.”

Vi vill inte ha för mycket att göra och vi vill inte hotas av för lite att göra. Hur skapar du balans så du får ihop livspusslet? Är det ens möjligt? Nigel Marsh är författare till böckerna ”Fat, Forty and Fired” och ”Overworked and Underlaid.”

Han säger att livspusslet är alltför viktigt för att man ska lägga det i arbetsgivarens händer. På TEDxSydney visar Marsh en idealdag med balans mellan familjetid, egentid och produktivitet – och ger dig en rolig men allvarlig tankeställare. Notera att du kan se videoklippet med svensk text (ca 10 min).

[ted id=1069 lang=sv]

http://www.ted.com/talks/lang/sv/nigel_marsh_how_to_make_work_life_balance_work.html

Önskar dig en balanserad och härlig helg

Petra Brask

Du äger din tanke och tid

Ungefär i mitten av min karriär åkte en kollega och jag till Singapore för att effektivisera. Det låter lite glamorösare än det i själva verket var, men vi skulle hålla kurs på Svenska Ambassaden, ett seminarium för Svenska Kyrkan och ett föredrag för SWEA, en organisation för svenska kvinnor i utlandet.

Något som slog mig var hur fantastiskt vackert det var överallt, så rent och grönskande. Singapore är verkligen Asien à la First Class. I välbyggda hus, med vackra möbler och snygga trädgårdar satt medresta partners och väntade på att deras kärlek skulle komma hem från jobbet. Deras hemhjälp hade städat huset in i minsta detalj medan de själva varit på hårsalongen och fått naglarna manikyrerade i korallrosa. Vilket paradis. Jag var helt säker på att detta var en plats där ingen coach skulle behövas, ingen effektivitetskonsult heller för den delen. Det här var stället på jorden där alla var lyckliga och inget öga var vått. Därför fick jag nästintill en chock när min första coaching kund (en bland många) bröt ihop och grät tröstlöst över sin stora olycka.

Vi har kommit fram till sommaren och semestern, när alla ska vara lyckliga och glada tillsammans. När vi ska ladda batterierna så att det räcker till nästa ledighet.

Har det några positiva effekter att sträva efter lycka eller är det bara känslan i sig vi jagar? Finns den en speciell tid på året, på en speciell plats eller finns den bara i oss själva?

Sonja Lyubomirsky, amerikansk professor i psykologi har länge varit en av de ledande inom forskningen kring vad som gör människor lyckliga. I sin bok ”Lyckans verktyg” sammanfattar hon egen och andras forskning i ämnet.

Om du hade dubbelt så lång semester, gick ner i vikt, träffade en fantastisk partner, fick barn, köpte en ny bil eller vann en miljon, visst skulle du bli lyckligare då?

Det stämmer, skriver Sonja, men du blir bara lite lyckligare en kort tid och inte mycket lyckligare på lång sikt. Hennes grundtes är att 50 procent av vår förmåga till lycka är genetiskt bestämd (vi föds med en viss grundnivå eller bas för lycka), 10 procent beror på omständigheter och slump (partner, ekonomi etc.) och 40 procent kan man påverka själv.

Men är lycka ens önskvärt, eller blir vi bara olyckliga i vår strävan efter den?

En genomgång av tillgänglig litteratur på området har visat att lyckan faktiskt har många positiva biprodukter, som verkar gynnar inte bara individer, utan familjer, samhällen och samhället i stort. Fördelarna är bl a bättre utfall  i arbete (högre produktivitet och högre kvalitet i arbetet), större sociala belöningar (mer tillfredsställande och längre äktenskap, fler vänner, starkare socialt stöd, ett rikare socialt liv), mer energi och bättre fysisk hälsa (stärkt immunförsvar, sänkt stress och mindre smärta) samt en längre livslängd.

På min resa i Singapore fick jag använda hela min empatiska förmåga för att leva mig in i svårigheterna dessa utlandssvenskar i paradiset upplevde.

”OK, så du är ledsen och stressad över att du förlorar pensionspoäng medan du är här? Och kanske inte får ett jobb när du flyttar hem till Sverige igen om ett eller två år? Vad har du tänkt göra under tiden då?”

(Blankt ansiktsuttryck) Vad menar du?

”Jo, medan dina vänner och släktingar går huttrandes till jobbet i den mörka vintermorgonen (detta var i december) och längtar och sparar till några veckors semester då de minsann ska leva ut hela sitt liv. Så sitter du här med 1-2 års semester, men kan bara tänka på pensionen?”

(lång, olycklig suck) Ja?

”Har du några drömmar? Har du velat lära dig något språk, volontärarbete, måla, dansa tango, plöja igenom Dostojevskijs Brott och Straff, spela gitarr, plugga design, bli en fantastisk talare, författare..? Nå’t?

För i så fall har du en fantastisk chans nu.

En del blev det en himla fart på, andra tittade de bara på mig och tog in den första delen. Tror du att mina vänner i Sverige tjatar om pension och jobb för att de är avundsjuka på mig?

”Jag menar bara att tiden går oavsett. Livet här och nu, varför inte vara lite effektiv och njuta av det?”

Lycka är att bara vara

Livslånga mål är nyckelfaktorer för de lyckligaste människorna i Sonja Lyubomirskys studier. Det kan handla om nästan vad som helst – att bygga skåp, ge sina barn goda värderingar eller bekämpa bedrägerier.

Tvärtemot vad man kan tro är det ofta bland de lyckligaste som vi finner människor som upplevt svår sjukdom eller svåra förluster. Dels handlar det om personer som har en grundinställning som hjälper dem att komma tillbaka efter svåra tragedier. Dels handlar det om att en kris ibland kan skapa en större tacksamhetskänsla och förhöja känslan av att vara levande.

Sonja Lyubomirsky menar att det är en myt att ”ignorance is bliss” och att lycka kräver att man är lyckligt ovetande om allt världens elände. Istället vill hon framhålla att de personer som är lyckligast i hennes studier är mer kreativa och har ett flexibelt tänkande. Det finns också andra studier som visar att människor som reflekterat över livets mening och sin plats i universum är lyckligare och i större grad känner att livet är meningsfullt.

Ta tid och slappna av tillsammans

Jag vänder mig nu till mina älskade barn 10 och 13 år gamla, som ramlar in genom dörren efter en fotbollsmatch i det gröna. De har äntligen fått sitt efterlängtade sommarlov och jag frågar dem. ”Vad vill ni tipsa alla vuxna om vad vi kan tänka på för att det ska bli en härlig sommar?”

”Slappna av och jobba ingenting.” säger de i mun på varandra och tittar menande på min dator. ”Ta tid och gå ner till stranden och gör saker tillsammans.” säger sonen och svetten rinner ner i pannan på honom. Nog är han badsugen. ”Om ni fick bestämma över hela sommaren, vad skulle ni bestämma då?” frågar jag ”Att alla fick bestämma” svarar Eric och dottern fyller i ”Att alla fick göra det de ville tillsammans och att man kopplar av.” och harklar igen menande mot min dator, där fingrarna flyger över tangenterna för att fånga upp deras citat.

Tänk om det är så enkelt att de där veckorna på året när vi ska samla kraft bara handlar om att slappna av, njuta och vara tillsammans? Det kanske inte är så viktigt vad vi gör utan hur vi gör det? Finns det i så fall något du kan göra redan nu i tanken och känslan för att höja kvaliteten på din semester?

Jag vet i alla fall vad jag ska göra. Nästa fredag är det vår härliga svenska Midsommar, då blir det ingen blogg, veckan efter varvar jag ner och börjar inse faktum att sommaren är här. För att få riktig kvalitet på ledigheten skrivs det ingen ny blogg förrän fredagen den 26 augusti, men vi samlar stoff till den, säkerligen.

En riktigt härlig sommar önskar jag dig

Indulge…

Petra Brask med Partners

”Vad vill barn ha av sin mamma och pappa på semestern?”
– Sin mamma och pappa
Eric, 10 år

”Ditt liv är ditt eget
Du äger din tanke och tid
Låt ingen ta det ifrån dig
du är en speciell individ”

Peter Le Marc

Tillåter du dig att göra misstag?

”Det där feel-good börjar kännas trist måste jag säga. Det kan stå en upp i halsen med alla goda tips som man ändå inte orkar följa. Nej, fram för lite smuts i bägaren så att man kan identifiera sig. Finns det något eländes elände-nät”värk”?”  Den snart 40-åriga brunetten har nötbruna ögon och en figur som skulle passa perfekt i mina för små kläder som är förpassade till längst in i garderoben. Jag blir nästan upprörd när jag ser att hon slentrianmässigt slängt på sig en urtvättad rosa bomullströja och svarta byxor, som använts väl de senaste 10 åren. Hennes ansikte är osminkat och håret på ända när hon suckar och fortsätter.

 ”Jag vill höra om andras elände så jag kan gå därifrån och känna; Ja, jag är ju rätt bra i alla fall. De som pratade och bölade på scenen hade det värre än jag. ”

Jag lyssnar på min vän som är som en syster för mig. Hon plockar ner mig på jorden när jag börjar bli för uppblåst och tror att jag kan frälsa hela världen med effektivitet. Hon har ett av de godaste hjärtan och muttrar ofta att människor måste sluta vara så ego-fixerade.

”Folk hetsar upp sig över att de har för mycket att göra, jag förstår inte varför? Rensa i listan då och fokusera på det som är viktigt. Ge dina barn lite extra tid eller dig själv. Gör något viktigt för någon annan människa, eller ja, strunta i det och bara va.”

Jag ler när jag lyssnar och mina tankar far iväg på den födelsedagsfest vi ordnar för henne. Nu ska hon få en riktig överraskningshelg och vara prinsessa för en dag. Vi ska dränka denna småbarnsmamma i omtanke och ego-tid och hon kommer förmodligen avsky oss för det. Men det är rätt åt henne med tanke på att hon fixade en överraskning till mig i form av att åka motorcykel med ögonbindel och en spådam, som om möjligt var ännu mer positiv än jag. Ja, det är nog så att jag gick därifrån och tänkte att så jobbig är jag i alla fall inte. Kanske fick hon mig att må lite bättre med mig själv? Även om jag var lite matt av själva upplevelsen.

Varför är det i relation till andra som vi avgör hur lyckade vi själva är? Om någon lyckas sämre, kan vi då höja oss och tänka att våra misstag minsann inte är så farliga? Blir vi stressade av alla ”lyckade” människor som ler på bilder och i TV och verkar ha så perfekt liv? Ställer vi så höga krav på oss själva att vi måste koppla av med Lyxfällan för att känna oss duktiga igen?

Att tillåta dig göra misstag är det bästa sättet att undvika dem, enligt ny forskning. Heidi Grant Halvorson är Doktor i psykologi och författare till boken ”Succeed: How We Can Reach Our Goals” , enligt Dr Heide närmar vi oss det mesta av det vi gör med två olika inställningar:

1. ”Vara bra” – där fokus ligger på att bevisa att du är duktig och redan kan det du gör.

2. ”Bli bättre” – när du vill lära dig något eller förbättras.

Problemet med ”vara bra” mål är att de tenderar att slå tillbaka när det blir tufft. Vi börjar snabbt tvivla på vår förmåga (”Åh nej, jag kanske inte är bra på det här!”), Och detta skapar en hel del ångest. Ironiskt nog är det då mer troligt att vi slutligen misslyckas. Oräkneliga studier har visat att ingenting stör din prestation så mycket som ångest.

”Bli bättre” mål är praktiskt taget skottsäkra, då vår förväntan från början är mer realistisk och vi mäter de små framstegen istället för att förvänta oss de stora skördarna så fort vi sått ett litet frö. Du accepterar att du kan göra några misstag längs vägen och fortsätter vara motiverad trots motgångar.

Alltför ofta när chefen ger oss ett uppdrag, förväntar vi oss att kunna göra arbetet felfritt, oavsett hur svårt det kan vara. Vi fokuserar på att vara bra, och utsikten att misslyckas (inte leva upp till våra egna förväntningar) blir skrämmande. Tänk tillbaka på när du senast försökt angripa något riktigt svårt i ditt liv. Hur kändes det? Skrämmande? Obekvämt?

En del människor är ivriga att möta nya utmaningar, andra försöker bara överleva utan att orsaka några större katastrofer. Något helt nytt är förstås skrämmande, eftersom oddsen för att göra misstag är större när man är oerfaren. Inte undra på att vi välkomnar nya utmaningar med så lite entusiasm, ibland.

Hur kan du omforma dina mål så att du känner att du lyckas?

  •  Börja med att acceptera det faktum att när något är svårt och nytt, kommer du behöva lite tid att verkligen få grepp om det. Du får göra några misstag, och det är OK.
  • Kom ihåg att be om hjälp när du stöter på problem. Att behöva hjälp betyder inte att du inte kan – i själva verket är det tvärtom. Endast de dåraktiga tror att de kan göra allt på egen hand.
  • Försök att inte jämföra dig med andra människor – jämför istället dina resultat idag med din prestation igår.

Ja, förlåt mig, nu avslutade jag med de där goda tipsen i alla fall. Jag är ett hopplöst fall som tydligen inte kan låta bli att lägga mig i människors möjlighet till utveckling. Förra helgen var jag på klass-återträff för oss som gick ut nian tillsammans. Jag var ju då inte äldst, men jag var fetast, eller ja, kanske inte fetast, men jag var definitivt långt ifrån smalast (på tal om att inte jämföra sig med andra) Så den här veckan får jag äta upp mina ord när Kristina Gissler, personlig tränare, nu sätter tänderna i mig och ropar ”Bra, Petra” när jag gör armhävningar. Tänk om jag skulle följa mina egna råd och gå in för att lära mig träna en gång för alla.

Önskar dig en hälsosam helg,

Petra Brask

”Errare humanum est, ignoscere divinum est.”

(Att fela är mänskligt, att förlåta är gudomligt.)

Får du mer gjort med Rut och Rot?

”Har jag förstått det här rätt?” Den paranta kvinnan tittade på mig som om hon var beredd på att jag skulle säga emot. ”Du är alltså något slags effektivitetskonsult?” Klockan var åtta på fredagskvällen – en tidpunkt som borde ha inneburit en mysig kväll i TV-soffan framför ”På Spåret” – så där som det brukar vara – när jag inte behövde vara på middag med vilt främmande människor.

”Jaha, själv har jag städhjälp hemma, men jag är inte nöjd alls! Jag får gå och efterputsa och det är så vansinnigt irriterande. Där har du en bransch som skulle behöva effektiviseras!” 

Jag var trött redan under taxifärden in till stan. Nu var jag inte alls nöjd med min bordsplacering och mitt impulsiva beslut att tacka ja till bjudningen. Jag kände att min kärlek betraktade mig från andra sidan rummet. Hans sällskap såg mycket gladare ut.

Det är svårt att låta bli och reflektera över att den nya snackisen är de olika tjänster man har köpt in till sitt hushåll.

Oavsett om det är målning med rotavdrag eller städning med rutavdrag, så tenderar man att ha väldiga synpunkter på kvalitén. Det är väl ingen tvekan om att idén med rut och rot är att på ett kostnadseffektivt sätt få hjälp med det du själv inte hinner med eller vill lägga din dyrbara fritid på. Men ibland kan jag undra om vi verkligen är mogna för det här?

Hur duktiga är vi på att lämna över ansvaret till någon annan? Är det tillräckligt för oss att få jobbet gjort eller måste det vara gjort på ett visst sätt? Har vi svårt att släppa in någon i vårt hem, i vår borg?

En anledning att jag och många med mig tar lite hjälp med städningen är väl kanske inte att det egentligen tar så enormt mycket tid och kraft. Men för mig är det inte bara en tidsmässig vinst utan också en mental avlastning.

Trots det var det längesen jag hörde ett område där det finns så mycket missnöje och synpunkter.

På tunnelbanan och fikarasterna hör jag hur det diskuteras om hur trött man är på recepten i de hemkörda matkassarna, på målaren som spillt färg och på städerskan som glömmer att torka av spisen och dricker kaffe på betald arbetstid (vem gör inte det?)

Något jag har noterat är att man inte tar upp dessa synpunkter med personen ifråga, utan hellre ältar det med vänner och kollegor. Varför kan vi inte säga ifrån direkt till källan? Är vi för snälla? Eller har vi svårt att ha synpunkter på någon när vi får all denna lyxiga hjälp? Där står människan som är fem år äldre än jag och tjänar mindre än vad jag gör och så ska jag ha synpunkter?

Det är klart att det kan upplevas känsligt att säga ifrån, för då ska man ha någon som går och ångar och är sur över det varenda vecka. Tänk om städaren i hemlighet doppar min tandborste i toaletten i ren protest?

Jämför med hur du känner när din partner eller dina barn städar hemma. Har du tidigare haft synpunkter på när din man ska göra rent badrummet, så är du kanske inte mogen för att låta en vilt främmande människa göra det (eller kanske gör vem som helst det bättre än din respektive?)

Förr när det fanns hemhjälp i form av tjänstehjon, var det här med extrahjälp hemma något förunnat en väldigt priviligierad och liten del av samhället. Tanken slog mig när jag besökte en gammal vän, som bor mitt i stan. Där kunde jag fortfarande ana var pigkammaren varit och det fanns bjällror kvar i hallen för att kalla på hemhjälpen. Hade människor en annan tillit då? För att Rut som gjorde jobbet var en del av familjen?

”Nej, jag ska vara helt ärlig mot dig, Pernilla” den välklädda kvinnan som för länge sedan glömt mitt namn, men ändå landade hyfsat nära, hade nu uppnått ett tonläge på rösten som skulle kunna orsaka tinnitus. ”Det här med vår städerska hemma har blivit ett rent helvete och Jag hade gjort den där städningen mycket bättre själv!”  Jag har inte lagt vartenda ord hon sagt på minnet, men känner ändå att jag har så mycket på tungan som jag skulle vilja svara henne.

–          Lägg inte pengar och energi på något som bara tar mental kraft av dig och som du irriterar dig på! Se istället på det du får och byt hemhjälp eller acceptera att de gör 80 procent av jobbet och du bara behöver göra 20 procent. Med rätt inställning kan du frigöra både tid och energi och framförallt slippa klaga en hel fredagskväll.

Men jag är precis lika svensk som många andra. Jag tänker orden inom mig och så säger jag det med eftertryck till min man i taxin på vägen hem istället. Han lyssnar diplomatiskt och tålmodigt och påpekar att oaktat politiskt läge med rut och rot så är nog det här med hushållsnära tjänster här för att stanna. Vi får sakta en acceptans för att släppa in någon annan i vårt liv och i vårt hus.

Jag tycker det låter hoppfullt med tanke på att han och jag ska flytta ihop här under våren och han ska släppa in mig och barnen i sitt hem, på heltid. Vi får hoppas att han gör det med ren glädje.

Önskar dig en helg med mycket sinnesro,

Petra Brask, i ur och skur

”Hellre lite skit i hörnen, än ett rent helvete*.”

*Helvete – Ordet helvete är inlånat av ett annat germanskt språk. Hel betyder dödsrike och vite står för straff. Med andra ord betyder helvete “ett straff i dödsriket”.

The blog in English:
http://time4petrabrask.wordpress.com/

 

En riktig bottendag

”Idag har jag haft en riktig bottendag och jag är så fruktansvärt irriterad över det!” jag tittar frustrerat på min tålmodigt lyssnande man när jag öser ur mig min klagosång.

I över femton år har jag predikat att morgonstund har guld i mund.”Gör det viktigaste först medan hjärnan är pigg och du har energi att tugga dig igenom de svåra sakerna.” Nu hade jag nästan glömt bort hur det känns när man börjar i helt fel ordning.

Vad händer när någon annan styr min dag? Hur planerar jag realistiskt? Hur mycket tid har jag till mitt förfogande?

Micael Dahlén är en kreativ professor i ekonomi på Handelshögskolan och författare till boken ”Nextopia” (rekommenderas varmt). Micael har räknat ut att livet består av 29 000 dagar (som den urläckre Mikael Madsen så fint säger i Fritidsresors reklam). En tredjedel av dessa dagar sover vi bort. Under en fjärdedel är vi för unga eller för gamla för att styra livet själva. Det blir inte många dagar kvar.

Några av dessa dagar spenderar du på jobbet (9 000… och framför datorn 2000 och framför TVn minst lika många..). För att inte smeta ut ditt arbete över de få som är kvar och kallas för  din fritid, så behöver du fundera på hur du kan förvalta din arbetstid på bästa sätt.

”Min magkänsla sa mig att det här blir fel. Om jag bara hade lyssnat på den där lilla kloka rösten…” Johan tittar på mig och jag vet att han funderar på om jag är klar snart. Om han bara ser så där förstående ut och nickar i samförstånd i någon minut till, så kan vi säkert styra in kvällen på något trevligare ämne snart. Jag suckar inombords och tänker att nu är jag jobbig. Var det verkligen förra veckan som jag bloggade om PMA? En positiv mental attityd! I stunden känns den som en riktig ovän. Varför blev det så här?

Kalendern – din bästa vän?

Kalendern är din bästa vän och det signalsystem du behöver för att tala om vad du ska göra och när. Nyckeln är att använda kalendern så realistiskt som möjligt. Genom att de uppgifter du tänkt göra synliggörs kan du ta bättre kontroll över din tid. Det är så du skapar en proaktiv kalender.

Vilka pusselbitar får plats?

Först måste du vara medveten om de saker som tar tid från din arbetsdag. Våra deltagare får under våra utbildningar mäta och räkna ut hur mycket tid de lägger inom dessa fyra huvudkategorier:

  1. Arbetsuppgifter, projekt
  2. Oförutsett
  3. Möten och utbildningar
  4. Återkommande uppgifter och rutiner

De flesta deltagare inser snabbt att de har alldeles för lite tid till sina ”Arbetsuppgifter och projekt” och att deras arbetsdagar fylls av alldeles för många avbrott (2), möten (3) och mail (4). När du har identifierat var du läcker mest tid, blir nästa steg att göra något åt det.

Utmaningen i de flesta jobb är att hinna med din egen att göra-lista. Det var i den sitsen jag befann mig efter att ha varit ute och rest och utbildat hela förra veckan. Nu hade jag satt av förmiddagen för att beta av mina viktigaste uppgifter. Det hade gått fantastiskt bra om jag inte istället hade ägnat min tid åt att diskutera en stor och komplex fråga med en av mina kollegor. Detta satte igång hur många tankar som helst i mitt huvud och motivationen att på eftermiddagen sätta mig med de viktiga och stora uppgifterna var nu på minus 7. Jag hämtade aldrig igen den tiden den dagen, inte energin heller.

När jag på kvällen skulle ta mig in på kontoret och försöka samla ihop resterna av den mindre lyckade planeringen ”råkade jag hamna” någon annanstans. Min hjärna sa förrädiskt att en liten paus framför något meningslöst TV-program kan ju inte skada 🙂 och så fastnade jag framför SVTs ”Jakten på lyckan” med Hanna Hellquist. Precis vad jag behövde och långt ifrån meningslöst!

Sporrad av Hanna ställde jag väckarklockan på 2 timmar tidigare. Att gå upp tidigt är som att få en extra dag. Jag såg skönheten i soluppgången och var riktigt nöjd efter att ha bockat av de viktigaste sakerna.

Hannas program lärde mig att fokusera på det som jag ska vara tacksam för i mitt liv, så tack käre man för att du stod ut med en kvinna som det fullständigt rök ur öronen på. Tack också för att du är ett sån’t tekniskt geni och på nolltid fixade i ordning min nya dator. Tack min nya kollega för att du testar mig, det behöver jag, så att jag inte förlorar respekten och ödmjukheten.

De deltagare som fyllde den här veckan har det varit en förmån att få jobba med och jag vill särskilt tacka för all fin feedback jag fått, speciellt från alla bloggen-läsare, är så glad att den kommer till nytta.

Önskar dig en skön helg med mycket fri tid,

Petra Brask

”Många skuggor i livet kommer av att man skymmer solen för sig själv.”

Sida 5 av 6« Första...23456

Petra Brasks fredagsblogg

Här bloggar jag varje fredag och delar med mig av tankar och reflektioner kring mitt liv som effektivitetskonsult. - Petra Brask

Kontakt

Petra Brask
VD och Senior Effektivitetskonsult
info@petrabrask.se
www.petrabrask.se
@PetraBrask