Ny inspiration och reflektion varje vecka!

Är du på riktigt?

”Du är en så’n där människa som är på riktigt.” kvinnan som sitter framför mig berättar hur glad hon blev när vännerna kom hem på middag och uttryckte uppskattning för att hon vågade visa exakt hur rörigt hennes hem såg ut i verkligheten. ”Jag menar, jag ville ju inte lägga krut på att städa. Jag ville fokusera på att laga god mat.” Samtidigt anar jag en rebellisk sida hos henne. En människa som vill protestera mot att allt ska vara så perfekt hela tiden och att vi ska sitta på middagar och skryta om hur bra allt är, när det egentligen inte är det.

Solen har tittat fram och jag börjar ana vår, även om jag fick skrapa bilen i morse. När veckan började i Malmö upptäckte jag att flera skåningar redan plockat fram lättare vår-jackor och färgglada ylletröjor. Kände mig helt fel i min tjocka bruna vinterjacka. Men när veckan nu slutar i ett betydligt kallare Umeå, är jag ändå glad att ha den på.

”Är du ordningssam, Petra?” undrade en programledare på radio P4 nyligen. Och jag hajar alltid till när jag hör den frågan. Vem är juryn? Vilka bestämmer om jag är ordningssam eller inte? Är det kanske jag som är domare här? Och i så fall, vem jämför jag mig med?

Det är svårt att jobba med effektivitet i sjutton år, utan att anamma en del tips på vägen, mest av den anledningen att det är så mycket enklare och trivsammare när jag har ordning och reda. Men jämför jag mig med min sambo så kan jag ibland fundera över hur strukturerad jag egentligen är.  Jag har inte tillträde till tvättstugan hemma, då min sambo tycker jag är för slarvig med sorteringen.

En rationell general i mig vill bara få eländet gjort på kortast möjliga tid. Det kan innebära att tvätten endast delas in i tre högar; ljust, mörkt och färgat. Min sambo delar in allt i ljust, mörkt och färgat i 40-gradigt och 60-gradigt, d v s sex högar. Dessutom har han en speciell korg för handtvätt och en för all rödtvätt. Ingenting tvättas förrän det är en full maskin av varje sortering. Det kan alltså innebära att det tar ett tag innan kläderna hänger i garderoben igen. Tidigare hade vi en särskild korg för allt giftgrönt, vilket resulterade i att en sommarklänning jag köpt blev tvättad strax före julafton nästa gång. När jag försöker prata om det här med mina vänner så vill de bara slå mig. ”Kom inte och klaga på att din man sköter all tvätt, vi är inte intresserade av att höra på det. Köp mer giftgrönt, så löser det sig.”

Men hur är det egentligen med röran på jobbet och i våra svenska hem? Och vad kostar den oss i utrymme, pengar och tid?

I genomsnitt letar vi 45 min per dag efter saker på jobbet, vilket snabbt uträknat blir 5 arbetsveckor på ett år. Hemma letar vi ännu mer, ungefär en timme, efter nycklar, räkningar och viktiga papper till barnens skola som vi vet att vi la på ett ”bra ställe”. Det vanligaste vi letar efter är glasögon och de sitter oftast på huvudet.

På arbetsplatser kan jag fortfarande hitta en del röriga kontor, med tre-fyra kaffekoppar med olika grad av gammalt kaffe i, 2-3 kalendrar, i vilka man skriver olika saker så att det ska blir extra förvirrat i hjärnan. Några olika pennställ med olika grad av fungerande pennor, häftapparater, stämplar sedan Hedenhös-tiden, tejprullar, saxar, kort på barn och barnbarn, man eller fru. Har hittat kort på en ex-fru en gång också. Hon stod kvar av gammal vana. Men vanligast är röran i datorn, med mappstrukturer som är lika fantasifulla som en femårings teckningar. Långa rader av mappar som tar evigheter att lägga in något i, alternativt avsaknad av mappar och tusentals mail i inkorgen.

På fikarasterna berättar deltagare om att de senast körde in bilen i garaget 1984 och att nu står där all sorts bråte och arvegods, som de inte vågar kasta. De hyr extra utrymme på Shurgard för några tusenlappar i månaden. Många förhalar utrensning av garderober, vindsutrymmen, kökslådor och klagar på att hallen är en katastrofzon. Panik utbrister när man ska bjuda hem gäster. Vart ska vi gömma strykhögen? I tvättkorgen?

”Vet du att när jag växte upp skulle allting vara perfekt, allt i vårt hem stod i vinkelrät ordning. Min första dammråtta såg jag när jag var 18 år och flyttade hemifrån. Ju mer jag tänker på det, desto mer inser jag att det är min barndom jag rebellerar mot, genom att envisas med att ha det stökigt hemma.” Jag lyssnar lugnt på min deltagare och förklarar att svaren till varför vi gör som vi gör många gånger handlar om mönster från barndomen, som vi följer eller försöker bryta mot. Jag berättar om en vän till mig på Öland, som växte upp i ett otroligt rörigt hem där den enda ordning som fanns att hitta, var i hans rum. Han jobbar för övrigt som inredningsdesigner idag. Gissa om han gillar vitt och rena linjer? Jag har en annan vän som kastade sig ner på golvet och kammade mattfransarna när folk gick ut genom dörren. Hennes mamma var superpedant.

Jag är varken överpedantisk eller slarvig. Jag gillar ordning som gör att jag hittar saker när jag behöver dem, det gör tillvaron smidigare och enklare. Jag tycker om att ha rena ytor omkring mig. Men öppnar du en låda med pennor, så kommer de inte att ligga färgsorterade och i storleksordning. Och tänk om det är så att jag aldrig lär mig sortera tvätten i åtta olika högar? Om jag säger så här, oddsen är väldigt små att jag någonsin gör det. Och jag tror jag kan leva utan giftgrönt.

Önskar dig en effektiv helg

Petra Brask

“If your house is really a mess and a stranger comes to the door greet him with, ”Who could have done this? We have no enemies.”
Phyllis Diller

Lämna ett svar

Petra Brasks fredagsblogg

Här bloggar jag varje fredag och delar med mig av tankar och reflektioner kring mitt liv som effektivitetskonsult. - Petra Brask

Kontakt

Petra Brask
VD och Senior Effektivitetskonsult
info@petrabrask.se
www.petrabrask.se
@PetraBrask